Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242 LITTEEATURANMÄLAN
in i den typiska personvärld detta ord återspeglar, att han
kunnat samla några af de viktigaste dragen i en intuitiv bild,
som ger den abstrakta satsen om bibelns auktoritet dess till-
börliga konkretion. Man väntar af en dogmatiker, att hans
tänkande — ej blott hans fromhet — skall vara medvetet
rotadt i det lefvande lif af såväl praktisk som teoretisk art,
som ligger bakom eller innanför de bibliska termerna och för-
länar dem en aldrig — eller åtminstone sällan — stelnande
liffull rörlighet omkring ett centrum, på samma gång som en
genom detta i ett evighetsdjup liggande centrum vunnen fast-
het. Om däremot termerna såsom sådana bli dogmatikens prin-
ciper, förlora de den spänning mellan innehåll och form, som
städse pekar ut öfver de gifna formuleringarna och som är en af
grunderna till de bibliska begreppens förblifvande friskhet och
tanken eggande kraft. I ortodoxismen har denna spänning upp-
hört. Termerna sitta i isoleradt majestät på sina troner. — Man
vill också gärna i dogmatikens konstruktioner märka något af
den svett och möda, som dragits med det bibelkritiska lasset
utan att kompromissa, tillika med något af den segerkänsla,
som vittnar om en inre belöning, då lasset dragits upp på en
höjd, hvarifrån en helhetssyn öppnar sig för den arbetande och
betungade.
Af det man haft skäl att vänta, finner man ej mycket i
Nösgens långa och breda bok. Lång är den — 298 sidor,
endast utgörande fortsättningen på första delens 254.^ Bred
är den äfven — stor oktav med tungrodd tyska. Bred icke
blott i yttre mening. Man skulle, ehuru med en viss motvilja,
förlåta detta, om den vore så lärorik som den är lång och
bred till. Men det är hufvudsakligen gammal halm som tröskas,
hvadan de framprässade kornen blifva få.
Om ämnets uppställning torde erhållas en viss föreställning
genom följande rubriker: Das berufende Wirken des heiligen Gei-
stes — Das rechtfertigende Wirken des heil. Geistes. — Von
der Wiedergeburt aus dem heil. Geiste. — Vom heiligenden
(erneuernden) Wirken des heil. Geistes. — Vom Wirken des
heil. Geistes in der Kirche. -7, Die der Kirche Christi verliehe-
nen Gaben (Charismen). — Uber das Charisma der Prophetie
und seine miindliche und schriffcliche Bekundung (Inspiration).
Syftet med sitt arbete angifver författaren vara att »in
einer Zeit, die sich so gern nur schnell und oberflächlich eine
Anschauung von den Dingen bilden möchte, der Förderung
I Den första delen, "Der heil. Geist, séin Wesen und die Art seines
Wirkens" recenserades välvilligt af A. K. i denna tidskrift 1906.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
