Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
244 LITTERATURANMÄLAN
kraft i det hela, därom lämnas läsaren i okunnighet. Liksom
profetian och karismerna i allmänhet sålunda lösryckas från
deras etiska grund, komma de äfven att stå i ett ytterst löst
samband med historien. Något samband tycks författaren vilja
anta, men hans historiska intresse är så minimalt och hans
metod så abstrakt, att han icke känner den ringaste frestelse
att ur den heliga historien själf hämta fram principerna för.
profetians bedömande. »Um das Wesen der alttestamentlichen
Prophetie zu erörtern, bedarf es nicht unbedingt des Eingehens
auf ihre Gesem*chte». Gud ingriper under tidernas lopp på ett
sådant sätt, »dass von einer freien inneren Entwickelung des
Wesens der alttestamentlichen Prophetie nicht gesprochen
werden känn». Detta gäller förmodligen äfven den nytesta-
mentliga. Det är den gamla historien om Deus ex machina.
Man hade väntat en allvarligare uppskattning af historien, i
synnerhet som författaren betonar sin anslutning till den gif-
vande idé, som ligger i skiljandet mellan Tat- och Wortoffen-
barung.
Hvad vi framför allt behöfva för att kunna bedöma den
bibliska pnevmatologien, särskildt den nytestamentliga, är ett
ingående studium af dess framställning af de supranaturala
krafternas anslutning till och verkande i och genom de psy-
kiska och historiska. För en Paulus te sig de högre karis-
merna ingalunda såsom en från församlingslif och individuell
utveckling isolerad företeelse, tvärtom finnes en intim växel-
verkan, uttryckt t. ex. genom sambandet mellan kärleken och
profetian (1 Kor. 13). Den väg Paulus anvisar såsom ledande
till de högre karismerna är det etiska fördjupandet af person-
ligheten. Hur jämmerlig Nösgens syn på den profetiska in-
spirationen är, kan man finna, då han i ett visst sammanhang
såsom typer för densamma väljer Bileam, Simson, Saul och
Jona. Att han skulle taga någon närmare kännedom om de
nyare forskningarna på pnevmatologiens område af t. ex. Gun-
kel och Weinel, tyckes vara för mycket begärdt. Trots sin
polemik mot dem nedsjunker författaren, fastän på andra vägar,
i samma naturalism som de. Ortodoxi och rationalism räcka
hvarandra handen.
Åtskilligt kunde vara att tillägga, men att polemisera är
ej något nöje. J. V.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
