- Project Runeberg -  Bibelforskaren. Tidskrift för skrifttolkning och praktisk kristendom. / Tjugufemte årgången. 1908 /
291

(1907-1922) Author: Otto Ferdinand Myrberg, Johan August Ekman, Erik Stave
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVENSKA DIAKONANSTALTEN 291

» Huru skola vi få diakoner?»

Detta är en fråga, som mer och mer tränger sig fram inom vår
kyrka, såsom den i andra protestantiska länder det gjort och där
redan blifvit besvarad genom upprättandet af diakonanstalter. Inom
Tyskland och Schweiz arbeta redan omkring 1,800 diakoner, för att
nu icke tala om vårt broderland Norge, där en diakonanstalt är i
full verksamhet. I vårt eget land däremot kan man icke säga, att
något väsentligt i denna sak ännu blifvit åtgjordt, enär utbildningen
till lekmannapredikanter tydligen är något helt annat, än vi här
åsyfta.

Hvad göra då diakonerna? De arbeta såsom husfäder i rädd-
ningshem för gossar, i arbetarekolonier, i kristliga härbergen för
handtverkare, i ynglingaföreningar, såsom uppsyningsmän eller lärare
i fängelser och asyler för sinnessjuka, idioter, blinda och döfstumma,
såsom sjukskötare vid lasaretten. De kunna ock med största fördel
användas i fattigvården, vid arbetsinrättningar, fattiggårdar samt i
egenskap af husbesökare hos fattiga, sjuka och åldriga.

Men behöfva vi nu sädana? Så torde endast de fråga, hvilka äro-
främmande för tillståndet i religiöst, sedligt och socialt afseende,
särskildt i våra större stads- och landsförsamlingar. Man frågade så
äfven, då diakonissaken bragtes å bane i vårt land, nu räcka de be-
fintliga diakonisskrafterna icke på långt när till för att motsvara de
behof, som göra sig gällande. Liknande skulle förvisso förhållandet
snart blifva med afseende på diakoner, om blott en diakonanstalt
komme till stånd.

Men hvarför en diakonanstalt? Emedan endast en sådan, till en
början åtminstone, skulle kunna i någon nämnvärd grad samla, ut-
bilda, fostra och stödja de för ett dylikt arbete lämpliga personliga
krafterna. Många af de ofvannämnda verksamhetsfälten skulle icke
med framgång kunna upptagas af andra personer än sådana^, hvilka
erhållit teoretisk och praktisk utbildning för sitt arbete. Önskligt
vore därför, att en dylik anstalt kunde ansluta sig till någon redan
befintlig inrättning, hvilken erbjöde tillfälle till denna utbildning,,
särskildt i praktiskt afseende, såsom i sjukvård och vård om fattige.
— Man kunde nu äfven tänka sig, att enskilde pastorer i sina för-
samlingar kunde finna lämpliga personer med praktisk begåfning,
hvilka så småningom kunde inöfvas för en gagnelig diakonverksam-
het inom församlingarna. Men vi tro dock, att man äfven på denna
väg skulle komma att känna behofvet af en särskild öfningstid och
ett öfningsfält för dem, som vilja ägna sig åt en dylik verksamhet.

De personliga krafterna skulle helt visst icke komma att fattas.
Många äro de, hvilka längta efter ett arbete i denna riktning. Många>
hvilka af en eller annan orsak icke kunna inträda i kyrkans tjänst
här hemma eller i hednavärlden, skulle helt visst gärna offra sina
krafter såsom medhjälpare åt kyrkans tjänare i det arbete, som öf-
verstiger dessas krafter. Huru många lekmannakrafter och gåfvor,
hvilka nu antingen ligga obegagnade eller söka sig utvägar till an-
vändning på ett sätt, som icke alltid blir till verklig fromma vare
sig för dem själfva eller för församlingen, skulle icke på detta sätt
kunna användas till församlingens fromma?

Ännu återstår en fråga och det den ej minst viktiga, om man
tänker på upprättandet af en diakonanstalt, nämligen denna: Hvar
finna de för ett sådant arbete nödvändiga ledande personerna och de
ej mindre nödvändiga penningemedlen? »Herren förser» dem, om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:04:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibelfor/1908/0329.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free