Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
322 LITTERATURAMÄLÅN
villfarelser och laster tyder på en brist i den kyrkliga kristen-
domens uppfattning af, hvad som i kristendomen är hufvudsak,
och hvad som är bisak, äfvensom brist på förmåga eller till-
räckligt god vilja att bjuda på den rätta dieten för tidens dju-
paste behof. Hans bok gör icke alls anspråk på att lösa
tidens största problem, men väl att behandla några besläktade
grupper af psykiska och psykofysiska fakta, som förr eller
senare skola kräfva sin plats i en systematisk religionspsyko-
logi, »och som allaredan nu hafva stor betydelse för den prak-
tiska sidan af religiöst lif och arbete.» Så fattar han sin
uppgift, och han löser den på ett sätt, som, säga hvad man
vill, ger många nyttiga praktiska anvisningar.
Goes metod att studera religiösa fenomener är allt igenom
empirisk. Han har uppsatt frågeformulär öfver allehanda reli-
giösa företeelser och iakttagelser och skaffat sig svar på dessa
från större eller mindre grupper af till större delen manlig och
kvinnlig ungdom vid Amerikas colleges och universiteter.
Öfver det sålunda insamlade materialet har han gjort upp sta-
tistiska tablåer med allehanda kombinationer, grafiska kurvor
m. m. Det ser mycket vetenskapligt ut och är det nog också,
åtminstone i fråga om arbetssättet, men verkar ändå icke på
oss så öfvertygande, som förf. väl skulle önska. Han är vis-
serligen själf icke blind för denna »frågemetods» svaga sidor:
att den t. ex. förutsätter intuitiv intelligens, en af grundliga
erfarenhet vunnen omdömesförmåga och finkänsligt förstående
af de etiska och eviga hemligheterna i människohjärtat —
insikter, som det icke lyckas att arbeta sig till styckevis, så-
som när det gäller att taga medelbarometerståndet eller mäta
nederbörden. Han är, säga vi, icke blind för detta, likasom
han tager bestämdt afstånd fränden »medicinska materialism»,
som tror sig kunna eliminera allt öfvernaturligt och gudomligt
ur tillvaron, i den mån man inser orsakssammanhanget mellan
de företeelser, som äro tillgängliga för naturlig fattning.
Bakom det naturliga ligger i alla fall det öfvernaturliga, och
hur fullständigt vi än inse det förra, hafva vi därmed icke vun-
nit någon rätt att vare sig bejaka eller förneka det senare,
som är åtkomligt blott för en perception af annan art.
Coe uttrycker saken så: »Empiriska forskningsmetoder
draga alltså icke ned det religiösa lifvets fakta till det blott
naturliga i motsats till det öfvernaturliga. Hvarje fråga, som
uppstår inom området af den religiösa erfarenhetens psykologi,
kan förstås sålunda: Under hvilka omständigheter frambringar
den gudomliga anden den eller den bestämda förändringen i män-
niskors själslif?» Härmed är tydligt nog angifven en stånd-
punkt, som vill tjäna och ingalunda skada den kristna trons lif.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
