Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KULTURFÖRHÅLLANDENA PÅ URKRISTENDOMENS TID 389
att karaktärisera och stryka under det, som blifvit till en
verklig makt i tiden och som gaf den dess egendomliga prä-
gel, framför allt öst ur det litterära källmaterial, som står oss
till buds. Det är ju icke blott så, att dessa litterära källor
afspegla de i bildning högre stående samhällslagrens andliga
fysionomi, de afslöja ock de ledande krafter och impulser, som
ge färgen åt åskådningar och stämningar äfven inom det antika
samhällets lägre befolkningsskikt. Dock — för att teckna en
fullt trogen bild af den kulturella bakgrund, mot hvilken vi
ha att se urkristendomens historia, är det icke oviktigt att
bredvid hänsynen till det litterära materialet äfven söka lyssna
till, hvad dessa lägre folklager direkt kunna ha att säga oss.
Det har blifvit vår tid förunnadt, icke minst de senaste decen-
nierna, att i en oanad utsträckning få se ett stycke antikt lif
uppstå igen och tala till oss ur uppgräfda byar och städer.
Den oerhörda skatt af texter, som kommit i ljuset, — skif-
tande till sin art från anspråksfullare inskrifter till de oansenli-
gaste papyrusblad och torftiga ostraka — har sin stora betydelse
framför allt däri, att de med det omedelbaras friskhet aflägga
vittnesbörd från de mellersta och lägsta samhällslagrens lif.
Det är sannt — det finnes många inskrifter och papyrusblad,
som stamma från förnäma och mäktiga, från rikt och högt uppsatt
folk, men därbredvid finnas otaliga texter, hvilka — ofta
röjs det redan af språket — peka på härkomst från ringare
håll; vi höra från de nyupptäckta papyrusbladen småfolk tala
om sina små förhållanden, bönder, handtverkare, soldater, slaf-
var — alla de okända och glömda, som icke fått någon plats
i annalerna.
Detta nya, ymnigt tillströmmande material, som under
1800-talet, arkeologiens och epigrafikens speciella århundrade,
och ännu alltjämt tillföres forskningen, har för densamma
ställt nya tacksamma uppgifter och mål. Wendland har i sitt
nyssnämnda arbete ingalunda gått detta material helt förbi.
Men det är den stora förtjänsten hos en annan forskare, A.
Deissmann (teolog, professor i Berlin) att energiskt ha
utnyttjat hvad som kan vinnas ur dessa icke-litterära källor
för en belysning af Nya Testamentet och urkristendomen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
