Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
460 LITTEllATUBANMÄLAN
ekonomiska. För ett romantiskt skaplynne kan det till äfven-
tyrs synas fint att vanvårda sina egna affärer, dock knappast
andras eller sådana affärer, som äro gemensamma för mig och
andra. Och i den mån tidsutvecklingen faster allas intressen
med allt flera och innerligare band vid allas, blir det allt mer
otillåtet och allt mer ödesdigert att vansköta det ekonomiska
arbetet, det må gälla egen eller andras sak. Det är i alla fall
kulturfientligt att, väl eller illa, sköta sin egen ekonomi utan
hänsyn till landets och folkets ekonomiska intressen.
För att göra det så mycket mer inlysande, huru stor äm-
nesvidd Det nya Sverige omspänner, vilja vi omedelbart efter
de ekonomiska uppsatserna omnämna de kyrkliga och religiösa.
Dessa ha blifvit berörda redan i början af vår anmälan, där vi
anförde namnen J. A. Eklund; Nat. Söderblom och S. A. Fries.
Den förstnämnde har skrifvit om utvandringen till Norge från
.sitt biskopsstift samt en väckande uppsats »Efter år 1905».
Dessa uppsatser ligga emellertid icke öfvervägande inom den
religiösa zonen. Prof. Söderblom har skrifvit friska och varma
artiklar om den svenska kyrkan, dokt. Fries om vårt präster-
skaps härstamning och vår statskyrkas framtid, hållet i ljusa
färger, mer ljusa t. o. m., synes det oss, än hvad dokt. Fries’
Oförbränneliga tro på den »modärna tyska teologien» såsom
räddningsmedlet par preference ger grund till. Till denna kate-
gori må läggas konsistorienotarien Albert Carlgrens mycket
läsvärda artikel »Kyrkliga reformer».
Ett par pedagogiska uppsatser äro att nämna: den ena af
Anna M. Roos om obligatorisk kristendomsundervisning, som,
rätt skött, hon på goda grunder anser vara ett statsintresse;
den andra af dokt. Paul Hellström om landtbruket och folk-
skolan, ett uttryck af den vändning till det för lifvet använd-
bara, hvilket i allmänhet är ett yrkande, som kännetecknar vår
tids undervisningstendenser, här särskildt tillämpadt på botanik-
undervisningen. Till samma fack hör biskop Bergqvists uppsats
om folkundervisningen i vår finnbygd.
De nationellt skönlitterära intressena ha fått ett par måls-
män i kand. C. D. Marcus, som skrifvit några artiklar i ung-
domligt panegyrisk stil om V. v. Heidenstam och Selma Lager-
löf, de bästa urval af nutida svenska författare han kunnat
■göra, samt doc. Fr. Böök, som lämnar en tämligen koncentrerad,
god studie af den nuvarande svenska litteraturen i allmänhet
från ingången af 1890-talet. Skulle någon förebrå redaktören,
att han gifvit väl trångt utrymme åt det estetiska i jämförelse
med t. ex. det ekonomiska, så torde han taga förebråelsen
ganska lätt: han anser, att man öfver hufvud taget länge öfver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
