Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
462 LITTEEATURANMÄLAN
Bokens syfte är — med författarens ord — att med några
exempel visa, huru mycket ondt som åstadkommes därigenom, att
vissa författare af vetenskapliga arbeten alltför ofta öfverträda
ett lika enkelt som själfklart bud — (det tolfte): Du skall
aldrig skrifva om något, som du ej förstår. Som titeln anger,
består författarens gärning i att taga Hegel, Hackel och. Kos-
suth vid örat och placera dem ansikte mot ansikte med
detta bud — dem själfva till straff och andra till varnagel.
Att författaren utvalt just dessa beror därpå, att det är ett
speciellt ondt, han vill illustrera. Själf naturvetenskapsman ock
professor i fysik, har han med stort intresse och rika förhopp-
ningar bevittnat det närmande mellan naturvetenskap och filo-
sofi, som efter långvarig afvoghet kommit till stånd och antog*
väldiga dimensioner för något mer än femton år sedan. I lik-
het med många hade han väntat, att detta förbund mellan
bepröfvad experimentell forskningsmetod och filosofiens under
århundraden öfvade förmåga af djupt inträngande abstrakt ana-
lys skulle uträtta storverk i världen. Då förhoppningarne emel-
lertid grusades, och härvid de båda krafter, som sedan gam-
malt vidmakthållit afståndet mellan de båda vetenskaperna,
högmod och förakt, ytterligare förstärktes med en tredje, för-
bittring, gör han sig — förundrad, bedröfvad och besviken öfver
det oväntade resultatet — den frågan: Hvar ligger orsaken?
Det gäller att undersöka. Till den ändan studerar han ingående
filosofers naturvetenskapligt och naturvetenskapsmäns filosofiskt
färgade arbeten. Som probersten använder han sin egen ve-
tenskap, fysiken, och genom att i resp. arbeten granska alltr
som hör till hans fack, lyckas han — utan att själf öfverträda
tolfte budet — skaffa sig en uppfattning om de skrifvandes
förhållande till detsamma beträffande hans egen vetenskap. Om
en naturvetenskapsman nu befanns ha ignorerat tolfte budet,
då han yttrade sig i en närliggande vetenskap, så torde han
ha gjort det med besked, då han beträdde det filosofiska om-
rådet. Nu blef resultatet af granskningen förkrossande för båda
parterna — och svaret på frågan stod klart: A ömse sidor
hade man skrifvit öm saker som man ej begriper och härige-
nom hos hvarandra endast skärpt den gamla fiendskapen.
Att exemplifiera sina resultat blir nu författarens uppgift,,
och det torde vara mer än en tillfällighet, att han härvid ut-
väljer HäckeL Hegel har kommit med blott för att visa, att
dennes af naturvetenskapen så beledda absurditeter äro rena.
genialiteter jämförda med de visdomar, en berömd naturveten-
skapsman uttalar i naturvetenskapliga frågor ett århundrade efter
Hegel. Filosofen Kossuth bereder författaren det nöjet att få
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
