Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
470 LITTEBATURANMÄLAN
punkt, men att kritiken mot Ritschl och hans efterföljare för
honom icke gjorts förgäfves. Han visar redlig afsikt att förstå
ortodox åskådning och gifva rätt åt de trosintressen, som i
denna tagit sig uttryck.
För min egen del skulle jag, när det gäller frågan, hur
en dogmatiker lyckats, vilja söka klargöra detta för mig genom
att söka svar på dessa två frågor: 1) i hvad mån har han
kunnat låta evangelii oförgängliga innehåll, sådant det i olika
tider framträdt i troende människors erfarenhet, klart fram-
träda? 2) i hvad mån har han förmått göra detta så, att vi,
som nu lefva, känna igen våra behof och finna svar på våra
frågor? Eller för att begagna slagord: i hvad mån är han
på samma gång positivt kristlig och modern?
Alla borde, synes det mig, kunna enas om, att det är dog-
matikens uppgift att förena dessa båda egenskaper. Svaren
Tbli nog skiftande äfven med en sådan frågeställning. »Evangelii
oförgängliga innehåll» eller »positivt kristlig» och »modern»
kunna betyda ganska olika saker. Men något större borde
väl utsikten att komma ut ur den nu ofta hopplösa förvirringen
i den teologiska diskussionen vara, om frågorna med större
energi ställdes riktigt.
Hur svarar nu Haerings dogmatik mot de nämnda kraf ven?
Den synes mig verkligen vara värd ett godt vitsord. Eedan
af de ur förordet citerade uttalandena framgår, att det varit
hans allvarliga sträfvan att för våra dagars människor låta
evangelii eviga frälsningsinnehåll klart stråla fram. Och nog
erbjuder hans bok för den, som för sig vill klargöra, hvad
kristlig lifsåskådning i denna tid innebär, en god hjälp. Sär-
skildt hvad som faller under första trosartikeln har till stor
del mycket tilltalat mig. Men tilläggas måste, att jag tillika
vid genomläsning af arbetet fått det intrycket, att där finnes
åtskilligt, som icke kommer att hålla profvet inför en kritisk
granskning. Något annat kan man väl ej heller vänta af en
troslära i denna tid. I synnerhet med hans behandling af de
kristologiska problemen torde det vara så, att det visserligen
finnes fruktbärande synpunkter, men att han ofta kommer till
resultat, som äro ganska allmänna och obestämda. Hårdt döma
honom därför skulle väl blott den kunna, som själf icke i någon
mån känt och lidit under dessa problems svårigheter. Men
det är ett nytt bevis för, hur hvarje kristen tänkare, som söker
göra allvar af, att i Kristus bodde gudomens fullhet lekamli*
gen, här har svårigheten framför andra, och att dogmatiken
för närvarande knappast, när det gäller kristologien, kommit
längre än till mer eller mindre goda ansatser. Det förefaller
mig, som om Haering skulle haft stor vinst af att mer direkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
