Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
littfraturanmälan 469
rubriker komma principfrågor af särskildt för närvarande af-
görande betydelse till behandling. Så blir uppenbarelsens be-
grepp och läran om den heliga skrift här föremål för under-
sökning. Författarens syfte med denna afdelning är att klargöra
trons och vetandets väsen och deras förhållande till hvarandra.
Misstroendet mot dogmatiken beror nämligen enligt hans mening
i sista hand därpå, att man icke haft detta klart.
Författarens undersökningar i denna första afdelning föra
till »en öfversta metodisk sats», som bildar utgångspunkten
och skall behärska hela utförandet, då han i andra afdelningen
går till framställningen af den kristna tron i dess inre sam-
manhang: »Guds uppenbarelse i Kristus är grund och norm
för all troskunskap». Denna sats gör han ock energiskt allvar
af att tillämpa. Så kommer en del stoff, af mer metafysiskt-
spekulativ art, som man är van att finna i dogmatiska fram-
ställningar, att uteslutas, och annat af samma artofår en vida
mer underordnad plats och . betydelse än eljest. Åt treenig-
hetsläran ägnas t. ex. endast 8 sidor i slutet omedelbart före
eskatologien. För den systematiska anordningen gör författaren
emellertid icke bruk af sin kristocentriska grundsats. Han
följer här den gamla trosbekännelsens tre delar.
Någon liten föreställning om det för Haerings dogmatik
egendomliga kan möjligen denna öfverblick ha gifvit. Hufvud-
intresset knyter sig naturligen dock till hans ståndpunkt sedd
från mer reala synpunkter. Många ställa därvid sannolikt frå-
gan så här: till hvilken af de nutida teologiska riktningarna
hör han? Så synnerligen benägen att gifva ett direkt svar på
den frågan är jag icke. Detta ej blott därför att jag ej fullt
säkert vet, hvar jag skall placera honom, utan ännu mer där-
för, att jag har en ganska stark motvilja emot att genast plocka
in teologer, som man sysslar med, i det eller det facket. Dy-
lika »placeringar» kunna ju ha sitt värde och i öfversiktlig-
hetens intresse vara nödvändiga. Men de träffa sällan fullt
och de träffa mindre, ju mer af värde det finns hos en teolog.
Dessutom brukas de så ofta i bekvämlighetens och det ytliga
partinitets tjänst. Man blir så fort färdig med den, som
plockats in i sitt vederbörliga fack, alldeles särskildt om det
är ett ur ena eller andra synpunkten misstänkt sådant. Haering
anser jag vara värd ett bättre öde.
Men som det skulle bli alltför vidlyftigt att ens i några
centrala punkter referera författarens framställning, måste jag
försöka ge ett summariskt omdöme. Skall jag då trots det
sagda säga något till svar åt dem, som fråga efter, hvilken
riktning han hör till, så kan jag kanske någorlunda träffa det
rätta, om jag säger, att han står på den »ritschlska» högerns stånd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
