Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUKMEDDEL ANDEN 477
Anna Maria Roos: Framtidens religion och framtidens
kvinna, Stockholm 1908, Wahlström & Widstrand. 302 sid.
Pris lr. 3; 50.
Förf. till ofvanstående digra bok har ett omfattande register
i sin litterära produktion. Denna sträcker sig från små nätta
vissamlingar och intagande barnberättelser öfver romantiska
ungdomsböcker ända upp till den teologiskt formade polemiken
i »Fariseism i våra dagar». Med detta sistnämnda verk i förf:s
produktion är väl hennes senast utgifna arbete närmast att
jämföra, ehuru det i rätt vidsträckt grad har en annan karaktär
och delvis kämpar mot en ny front. Dess första del »Fram-
tidens religion» omfattar ej fullt hälften (120 sidor) af boken
och rör sig först om »Ellen Keys kritik af kristendomen» (sid.
9—61), en kritik, hvars haltlöshet och bristande logik uppvisas
på ett lugnt och öfvertygande sätt. Särskildt vill fröken Roos
taga »nyprotestantismen» i försvar gent emot fröken Keys
nedsättande klander af den såsom varande »reaktionär». Redan
i denna första uppsats märker läsaren väl — ifall han ej vet
det förut — att förf. ingalunda gripit till pennan för att för-
svara den s. k. ortodoxa kristendomsuppfattningen — ett för-
hållande, som emellertid i mångas ögon bör vara så mycket
mera ägnadt att åt hennes polemik mot fröken Key förläna
ett särskildt intresse. Ännu mer blir det tydligt hvad förf. i
religiösa frågor vill af den andra uppsatsen som har till öfver-
skrift: »Det gudomliga framåt». Här får kyrkan och kyrkans
lära sitta emellan, understundom rätt hårdt. Då vår kyrka
emellertid i motsats till Roms icke ger sig ut för att vara ofel-
bar, då flera sträfvanden inom henne utgå från den förutsätt-
ningen att mycket behöfver ändras, och teologien dagligen
arbetar för att få ett bättre uttryck för den stora gemensamma
kristna sanningen, borde ingen, af denna polemiska tendens låta
förhindra sig att taga reda på förfis intentioner. Ser man när-
mare på hvad dessa innebära, så är där åtskilligt som hvarje
tänkande man och kvinna säkert gärna vill vara med om, t. ex.
förf:s framhållande af nödvändigheten af intelligensens upp-
odlande hos de kristna, af nödvändigheten att lära känna sitt
väsen som människa och sin särskilda individualitet. Mången
har med oss säkert lidit mycket af det blinda förtryck och den
ofördragsamhet, som råda inom många s. k. fromma eller
kyrkliga kretsar och hvilka ofta i grunden icke äro annat än
utslag af okunnighet och en oslipad intelligens i förening med
ett otuktadt sinne. Det är vemodigt att tänka därpå, att nästan
alla s. k. ledare af kristna eller kyrkliga fraktioner både nu
och fordom i detta stycke varit och äro så långt ifrån ej blott
Bibelforskaren 1908. Haft. 6. 33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
