Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42 HJALMAR HOLMQUIST
gamla. Så länge fadern bodde kvar i Uppsala, voro studierna
nog fortfarande hufvudsakligen förlagda till hemmet, äfven om
Emanuel redan 1699 i universitetets Album studiosorum får
omdömet »optimse indolis». Men när fadern med sin familj
1703 flyttade till Brunsbo biskopsgård och Moraeus samtidigt
reste utomlands, begynte väl för Emanuel det själfständiga
universitetstudiet. Han synes nu hafva fått som ett nytt hem i
Uppsala hos sin svåger, den berömde universitetsbibliotekarien
Erik Benzelius d. y., hvilken 1702 genom kungligt
maktspråk gjorts till bibliotekarie och 1703 gift sig med Emanuels
mest älskade syster Anna. Benzelius omfattade S. med den
varmaste vänskap, synes nästan hafva kommit att stå honom
närmare än hans egen far och blef nog den bästa vän, S. under
sitt lif ägde.
Det är tydligt, att samtidigt med dessa yttre förändringar
ett omslag börjat i ynglingens själslif. Han är själf ännu på
gamla dagar i sin autobiografi medveten därom. Det allt
uppslukande intresset för religiösa frågor syntes som bortblåst;
den vetgirige och snillrike ynglingen kastade sig med ifver
öfver humaniora och snart naturvetenskapen och framträdde
som en nyktert tänkande och kritiskt lagd man, långt aflägsnad
från barndomens mystik och teologiska funderingar.
Anledningen till förändringen skulle väl delvis kunna sökas i den
intresseomkastning, som så ofta vid dessa kritiska år
framträdt hos ynglingar, då för ögat först öppnats de förut okända
världar, som lågo utanför hemmet och katekesen. Men vi
kunna påvisa viktiga yttre förhållanden som medverkande eller
drifvande krafter. Emanuels släktingar åt alla håll voro
utgångna ur bergsmansfamiljer, och han har otvifvelaktigt fått
i arf därifrån ett utprägladt anlag för praktisk verksamhet;
familjens förmögenhet låg i bergverk, och diskussionen om dessas
skötande, om pumpar, malmbehandling etc. måste tidigt hafva
väckt dessa anlag till lif. Hos svågern Benzelius fick ock den
16-årige ynglingen börja andas en annan andlig luft än i
faderns hem, en luft där visserligen rådde ädel sedlig renhet
och manlig kraft, men där i stället för det mystiska och
teologiska mötte liksom koncenteradt det nya seklets vaknande
vetenskapliga intresse åt alla håll. — Här stå vi vid det
viktigaste momentet för bedömandet af S:s tidigare utveckling.
Striden om den Cartesianska filosofien, om »Liberias
philoso-phandi», hvilken åren 1663—1689 så häftigt upprört Uppsala
universitet, och hvaraf efterdyningarna förspordes ännu under
Emanuels studenttid (jfr. Cl. Annerstedts monumentala
»Uppsala Universitets historia» del II 1908) hade väckt ett ökadt in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
