Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SWEDENBORGS FÖRSTA VERKSAMHETSPERIOD 43
tresse för exakt och naturvetenskaplig forskning äfven i Sverige.
De nästan hvarje år framkommande vetenskapliga bragderna
på detta område i England och annorstädes lockade med
fascinerande kraft unga begåfvade män; mer än de flesta måste
detta hafva gällt Emanuel med dennes naturanlag.
Emanuel hade visserligen i början helt ägnat sig åt
studiet af filosofi och klassiska språk (äfven hebreiska), den
lämpliga humanistiska förberedelsen för den, som ville avancera i
statens och framför allt kyrkans tjänst. Det finnes dock ingen
antydan om, att fadern sökt påtvinga sonen den teologiska vägen,
så lysande framtidsutsikter denna än måste ha erbjudit biskop
Swedbergs son; själf säger biskopen tvärt om, att han lämnat
sina söner den fullständigaste frihet att välja sin bana. Och
snart började ofvan antydda inflytelser göra sig gällande.
Under S:s första studentår hade den gamle Olof Rudbeck
varit universitetets medelpunkt; han var god vän till S:s far,
beundrad af S:s informator, hade sitt hus helt nära Swedbergs
stenhus i Uppsala (Stroh) och måste under det lifliga umgänget
ha gjort stort intryck på Emanuel, som ock senare ofta
refererade till hans Atlantica; och han var cartesian och väldig
upptäckare i naturens värld. Efter dennes död 1702 blef
Emanuel bekant med astronomie professorn Per Elvius, hvilken
var mindre framstående genom eget geni än genom stor
förmåga att upptända och egga andras. Elvius tog sig an
Emanuel, som ock sedan bemötte honom med vördnadsfull
tacksamhet ända till hans död 1718. Nu fingo humaniora
småningom maka åt sig för matematik och naturkunnighet. Enligt
S:s egen utsago rådde honom ock svågern Benzelius, som
säkerligen väl uppfattade hans säregna begåfning, att taga
matematiken, det för praktisk mekanik grundläggande ämnet, till
studieämne. En följd af ändringen i studieintresset blef nu
ökad kyla och slutligen öppen misshällighet mellan S. och
hans lärare i filosofi och vältalighet, skytteanske professorn
Johan Upmarck (densamme, som hade hållit den stolta
föreläsningen om själslugnet tre dagar efter Uppsalas brand 1702
midt ibland de rykande ruinerna; han blef sedermera censor
librorum, adlades till Rosenadler, var biskop Swedbergs vän och
blef gift med en kusin till Emanuel). Trots detta är det dock
tydligt, att tyngdpunkten i Emanuels arbete under hela
Uppsalatiden fick ligga på klassikens (inklusive filosofiens och
historiens) studium. Västmanland-Dala nations protokoll visa,
att han lifligt tog del i disputationerna på nationen öfver
rättsfilosofen och häfdatecknaren Samuel Pufendorfs arbeten
i naturrätten både som opponent och respondent. Han afslu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
