Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52 HJALMAE HOLMQUIST
»för mitt eget pleasure» komponerat nya beräkningar om
Uppsala latitud liksom om alla sol- och månförmörkelser, som
skulle komma att äga rum mellan 1712—1721. Resultatet af
detta sitt arbete inom astronomien skildrar han själf i ett
bref jan. 1712 sålunda: »Hvad astronomien vidkommer, har
jag den så inhemtat, att jag inventerat en stor del, som ja.g
menar skall vara det studio till nytta; fast jag därmed i
begynnelsen haft stort hjärnebry, dock nu falla långa
spekulationer mig intet svåra. Jag har öfvervägt alla förslag angående
longitudinis terrestri indagationem men funnit ej kunna
inträffa; ty har jag optenkt en metod, som är infallibile genom
Lunam, den jag är viss uppå att det är den bästa som kan
gifvas, viljandes inom kort gifva Royal Society vid handen,
att jag hafver ett förslag därutinnan, som hafver de och de
signa; finner jag herrarna äro favorabla, vill jag det publicera
här, hvar icke uti Frankrike.» Viktigare än detta hans
själfomdöme är, att han kunde meddela, att den världsberömde d:r
Halley, som rest jorden rundt för astronomiska observationer
och nu slagit sig ned som professor i algebra i Oxford
(senare Royal Societys sekreterare), vid samtal med S. nödgats
vidgå ofullkomligheten i sina och andras metoder i jämförelse
med S:s.
Det offentliga erkännandet fick han emellertid vänta på.
Under tiden vände sig hans intresse ock allt mera direkt åt
matematiken med mekaniken som slutmål. I nyssnämnda bref
jan. 1712 säger han, sedan han uppräknat sina astronomiska
resultat, att han nu vore ifrigt sysselsatt att bana sig väg genom
algebran och den högre geometrien, »menandes därutinnan göra
det framsteg att jag med tiden kunde kontinuera Pålhammars
inventioner». Och i aug. 1712 talar han om matematiken som
ett hufvudstudium; »om jag däri blir encouragerad menar jag
att göra flere inventioner däruti än någon uti vår setate; men
utan encouragement vore det sig själf att plåga och blir som
att plöja marken med gensträfviga oxar». Han hade nog rätt
i sin stolta tro på sin förmåga på detta område. Uppfinningar
lågo i särskildt hög grad för hans begåfning. Det var ock i
fråga om sådana, som han mest anlitades af Collegium
Curiosorum i Uppsala under hans Londonvistelse; gång på gång
skickades från Uppsala, som protokollen och brefven visa,
uppdrag till S. att undersöka nyuppfunna instrument, mest
astronomiska, hemskicka hvad som var möjligt, åtminstone
beskrifningar, anskaffa jordglober till Sverige, etc. S. ej blott skaffade
hvad som begärdes utan framkom själf med förslag till nya
förvärf; så t. ex. föreslog han Benzelius att för Uppsala biblio-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
