Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SWEDENBORGS FÖESTA VERKSAMHETSPERIOD 53
teks räkning anskaffa en nyuppfunnen luftpump med tillbehör,
rekomenderande den med den motiveringen, att den godtagits
af ryssarna, hvilka i mängd lågo i London och uppsnappade
uppfinningar för ryska tsarens räkning (hvars intresse för dylikt
S. bekräftar). Och om S:s härvid framträdande praktiska
läggning kunna förvånade saker berättas. När han t. ex.
skulle anskaffa de engelska jordgloberna; visade det sig, att
dessa voro för dyra och för skrymmande att fraktas med
Sveriges dåvarande svåra sjöfartsförhållanden. S. försökte då
få köpa blott papperet med jordkartan; men detta vägrades,
enär man var rädd, att kartan skulle kopieras i Sverige. Då
tog sig S. för att lära sig gravera i koppar och vann inom
kort häri sådan färdighet, att han kunde på lösa plattor
gravera globkartan och så sända hem plattorna till Sverige, där
på så vis glober i obegränsadt antal till ringa pris kunde
erhållas. Ett annat exempel på hans händighet är, att han
under Londonvistelsen tog logis först hos en urmakare, sedan
hos en »cabinet-arbetare» och slutligen hos en
instrumentmakare och enligt egen utsago stal sina värdars
yrkeshemligheter för att själf draga nytta däraf; i konsten att förfärdiga
metallsaker var han snart så långt kommen, att han själf gjorde
sina astronomiska instrument utom själfva linserna; och
professorn Elvius, med hvilken han brefväxlade om astronomiska
frågor, föreslog honom t. o. n^. att lära sig äfven glasslipning!
Swedenborgs verksamhet i England inskränkte sig
emellertid ej till naturvetenskapliga studier och deras praktiska
tillämpning. Hans första ungdomskärlek var icke död. I aug.
1712 skrifver han: »Som mina spekulationer hafva gjort mig
en tid intet så sociable som mig var tjänligt och nyttigt samt
min liflighet något utmattat, ty antog jag för en liten tid
studium poeticum att därigenom mig opfriska; därutinnan jag
tänker i detta år göra mig något removerad, hvarom vid andra
tillfällen, och hoppas att därutinnan så vida ha advancerat,
som af mig kunnat väntas.» »Studium poeticum», hvilket S.
betraktade som rekreation från arbetet, bestod både i egen
diktning och läsning af engelsk skönlitteratur. Då och då
under hela London vistelsen synes S. ha skrifvit vers; redan
hösten 1710 skref han en latinsk dikt till den bekanta svenska
skaldinnan Sofia Elisabet Brenner, »unicam setatis nostrae
Ca-menam, vår tids Sappho», som han kallade henne (tryckt i ett
appendix till 2 uppl. af hennes dikter 1713); och under loppet
af 1712 torde den dikt ha sett dagen, hvilken har betecknats
som S:s kanske poetiskt yppersta och som i engelsk
parafrasering intagits i Gart Wilkinsons vidtberömda S-biografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
