Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56 HJALMAE HOLMQUIST
på så vis större delen af Skinnskattebergs järnverk som egen
förmögenhet. Den var ej liten; år 1718 uppskattades den till
32,000 daler kopparmynt och afkastade årligen 6,000 dalerr
Emanuel hade under sin utrikesresa ej mycken glädje häraf;
från ankomsten till England fick han under 16 månaders tid
blott 200 riksdaler hemifrån och sedan under tre eller fyra
månader alls intet. I jan. 1712 uttryckte han i bref till
Benzelius sin förundran öfver detta faderns sätt och förklarade,
att han själf ej längre hade tid att genom eget arbete skaffa
inkomster; »det är hårdt», slutar han, »att lefva som pigan i
Skåne utan mat och dryck». Kort efteråt (februari) träffades
fadern af ett hårdt slag, då en eldsvåda lade Brunsbo i aska
och förstörde en god del af biskopens ägodelar; detta
befrämjade naturligen ej peningsändningar till sonen. I aug. 1712
vädjade Emanuel direkt till Benzelius att (orig. på engelska)
»intervenera hos min fader och göra honom så gynnsamt stämd,
att han ville sända mig det understöd, som är nödvändigt för
en ung man och som hos mig skall ingjuta ny kraft till mina
studiers fullgörande. Tro mig, jag önskar och sträfvar att
blifva en heder för min fars hus och för Eder, mycket ifrigare
än Ni själf sträfvar därefter.»
3. Holland, Frankrike, Tyskland; mekanikern och
poeten (1712—1715).
Hösten 1712 hade S. genom Benzelius’ förmedling ändtligen
fått resemedel och rekommendationer till franska lärde, främst
abbé Bignon, kungl, bibliotekarie i Paris, en af de 40 odödliga
och en mångsidigt lärd man, som stod i liflig korrespondens
med Benzelius. S. skickade då hem en del af sin dyrbara
bok- och instrumentsamling och afreste från England. Han
tog vägen öfver Holland, där han besökte landets större städer,
och där han i Leyden realiserade planen att lära sig
glas-slipning för teleskop; det syntes knappast finnas någon gräns
för hans praktiska förmåga. Under vistelsen i Holland kom
S. i början af 1713 till Utrecht, där den världshistoriska
kongressen som bäst var i färd med att bestämma öfver Europas
öden, där bourbonen Filip V blef erkänd som Spaniens konungr
men där ock definitivt gjordes slut på Frankrikes öfvermakt
och den katolska kontrareformationens sista ansträngningar.
Sveriges representant på kongressen var dess ambassadör i Haag
Johan Palmqvist; till denne vände sig S. och kom snart i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
