Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94 FÖRSTA MOSEBOK 5
ringstid och behöfde följaktligen icke operera med dylik räkning.
Att vi här röra oss med konstgjorda siffertal, är
uppenbart. Men efter hvilken princip de uppgjorts, har ännu icke
kunnat fastslås. Svårigheten att finna nyckeln till det hela blir
endast större genom en jämförelse med den grekiska
öfversättningen och den samaritanska bibeltexten — på samma gång
man därvid får en bekräftelse på den tendentiösa behandlingen
af de ifrågavarande siffertalen, se tabellen sid. 96. G har
visserligen samma tal som den hebreiska texten på de olika
fädernas lefnadsår, med undantag af Lemek, som enligt Gr
dog efter 753 år, enligt den hebreiska texten efter 777 år.
Men tiden mellan faderns födelseår och födelseåret för hans
förstfödde är i Septuaginta i regeln 100 år längre. Detta
har nu till följd, att enligt G floden kommer att ligga flera
århundraden längre fram i tiden än enligt den hebreiska texten.
Enligt denna text inträffar floden 1656, men enligt G 2262
(efter Lucianus5 recension af Sept. 2242) år efter världens
skapelse. Den af samariterna bevarade hebreiska texten
uppgifver åter angående några af urfäderna ett lägre siffertal för
åren mellan deras egen födelse och födelsen af deras förstfödde^
så att enligt denna text floden kommer att inträffa redan 1307
efter världens skapelse. De babyloniska uppgifterna angående
de tio urkonungarnas regeringstid räknar med långt större
siffertal, hela deras tid belöper sig nämligen till icke mindre än
432000 år. Israel har varit anspråkslösare. Samma tänkesätt
har ock framträdt däri, att man här icke räknat med konungar
och utveckladt statsskick utan med privata personer.
Israels förvandling af det öfvertagna stoffet framträder
vidare däri, att det så att säga gifvit de ifrågavarande
personligheterna en religiös-etisk värdering. Detta är utan vidare
tydligt ifråga om Kains och Sets stamträd i den jahvistiska
källan, där det ena, enligt sammanhanget nämligen, skall utgöra
ett bevis på syndens tilltagande, och det andra framställer en
det godas seger vid sidan af det onda. Hos P har denna
värdering fått ett för denna källa egendomligt uttryck.
Jämför man talen på de lefnadsår, som af denna källa tilläggas
patriarkerna efter floden eller af andra förf. i G. T. framställas
såsom det normala, med talen på de lefnadsår, som här tilläggas
urfåderna, så finner man, att mänsklighetens lifskraft blifvit
alltmera försvagad. De mellan Adam och Noa lefvande uppnå, med
undantag af Hanok, i rundt tal en ålder af 700—1000 år, de
mellan Noa och Abraham lefvande i rundt tal 200—600 år enligt
1 Mos. 11: 10—32 (P) och Israels egna förfäder en ålder af
100—200: Abraham 175, 1 Mos. 25: 7, Isak 180, 1 Mos. 35: 28,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
