Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NOMINA SACRÄ 137
vanligt (typen sciss. för sanctissimus- o. d.), och ej heller
grekiskan saknar analogier (\*(: Xsysiv o. d.; kursivt på ostraka — i
analogi med de ofvan omtalade namnen — t. ex. (xs[Ji(éTp)^(T:at);1
äfven i Wilckens stora samling af ostraka finnas en del ex.r
såsom 8/ == Spanas (Griechische Ostraka, del II, n:r 8.) ot] :
a(so)Y]([isiö>[iai) (n:r 880), jfr samma arb., del I, sid. 819: sigeln
för äpoopa har uppkommit ur a, alltså = a(po)t>(pa). — Jag
vill vidare betona de ej så sällsynta fallen af förkortning af
orden i ieke-sakral betydelse och af pluralisformer af
gudsnamnen. Undantag visserligen, men de förekomma dock på
nästan alla punkter. — När man genomläser Traubes tabeller,
frapperas man af de få exemplen på förkortning af olcfc. Jag
kan ej värja mig för tanken, att detta bl. a. berott på, att det
ej var någon vinst att skrifva t. ex. Tö för TK2.
Strecket ofvan nomina sacra anser Traube ej ha att göra
med förkortningen. Jag tror ej heller, att den uteslutande
betecknar denna, ty den har ju, som vi sett, också uppgiften
att utmärka, kursivera. Men ingenting hindrar, att olika
principer här kunna ha mött hvarandra. Jag erinrar åter om den
kursiva linjen i ostraka-namn och det redan från första årh. e*
Kr. kända bruket att utmärka slut-v med ett streck öfver raden.
A ena sidan kan förkortningen ha utmärkts, å andra det heliga
namnet kursiverats. Utskrifna nomina med streck få ej a priori
göras till argument, då de ju äro undantag och lika väl kunna
ha fått strecket från kontraherade former. — Strecket hade
också sin betydelse just vid förkortning: detta var af särskild
betydelse, då ordgräns ej angafs.2
Hur skulle då kontraktionen ha uppkommit? Jag anser
det ej alls otänkbart, att den varit en gammal grekisk
förkortningsmetod, som kanske mest förekom i kursiv och olitterär
skrift; den kan ha uppkommit på så sätt, som ostraka-namnen
ge vid handen — genom kursiv antydning af ett ords
midtparti. Hur denna typ sedan kommit att bli utmärkande för
just den kristna skriften, kan jag ej svara på. Traube har
1 Viereck, a. st.
2 Se Schiibart, Das Buch bei den Griechen und Röinern, Berlin
1907, sid. 71.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
