Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138 GUNNAR RUDBERG
visserligen ställt upp ett analogischema för de 15 orden. Men
hvarför blef det just dessa och ej andra? Därpå har han
intet svar att ge. Jfr Wilamowitz’ citerade ord (»irgendwann
und wo»).
En parallell kan jag dock tänka mig, äfven om den ej
ligger alldeles intill. De gamles bok var ju papyrusrullen.
Vår bok, codex (mest af pergament), hvilken visat sig vara
äldre än man trott, * blef härskande först inom kristendomen
och sedan genom den.2 Pergamentboken blef genom sin
lätt-handterlighet och förmåga att rymma mycket text billigare än
de stora rullarna — en synpunkt, som den nya, från de lägre
folklagren uppåtstigande rörelsen ej kunde förbise; de senare
äro sällsynta inom den kristna litteraturen, och boken bibehölls,
sedan den nya religionen nått också världslig makt och kunde
på helt annat sätt än förut utsmycka sina codices.
Profanlitteraturen skrefs ännu i tredje årh. mest på rullar; de
förekomma ännu i fjärde, men boken tycks nu anses för den
moderna formen.3 — Något liknande, menar jag, kunde här vara
fallet: ett kursivt (folkligt) skrifsätt, som i litterära texter var
ovanligt, togs upp af de kristna och blef en förkortnings- och
särskiljningsmetod för deras »heliga namn». — Jag behöfver
naturligtvis ej säga, att jag ej tror, att denna parallell löser
frågan på något sätt, men den kan möjligen belysa den.
Genom nyare forskningar, såsom Deissmanns, har språket
och mycket annat i Nya Testamentet befriats från sin isolering
och kan nu ses mot bakgrunden af den allmänna hellenistiska
odlingen och dess språk, Koiv/j. Kanske kan det gå så med
skrifningen af »nomina sacra», då man en gång hunnit nogare
genomforska alla de nya dokument, som kunna lämna
upplysning i frågan — och möjligen också allsidigare pröfvat de gamla.
1 Fr. 2. årh. före Kr. enl. Schubart, a. a. sid. 102.
2 A. a. sid. 109 ff.
8 Jfr härmed, hur kontraktionen i latinet spred sig till
profanlitt., då kalligraferna i ällrn, blefvo kristna (sid. 132).
Gunnar Rudberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
