Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATURANMÄ LAN 151
Benzinger Hebr. Archäologie s. 235). — Om de svårigheter, som
resa sig vid denna uppgift, både till följd af bibeluppgifternas egen
osäkerhet på denna punkt och på grund af museimännens obenägenhet
att tillåta någon mera detaljerad undersökning af klippans nuvarande
utseende, är Kittel fullt medveten. Han betraktar också i många
afseenden de resultat, hvartill han kommer, ingalunda såsom slutgiltiga,
utan snarare såsom uppslag, från hvilka andra kunna utgå och —
om möjligt på ort och ställe — föra arbetet vidare. Genom sin
utomordentligt grundliga orientering samt sitt tydliga angifvande, i
hvilka afseenden meddelade uppgifter och resultat kunna anses vara
säkra, i hvilka omtvistliga, är Kittels uppsats också härtill
synnerligen lämplig, på samma gång som den är rikt impulsgifvande. —
Den uppfattning rörande den heliga klippan och dess omgifning,
hvartill K. kommer, är i korthet följande: Den s. k. inre terassen
på Haram esch-Scherif, hvilken inledningsvis behandlas, motsvarar
i sitt nuvarande skick ungefär Herodes’ inre förgårdskomplex, om
ock araberna vid klippmoskéns byggande för vissa symmetriska
måttförhållandens åstadkommande vidtagit en mindre förändring af dess
västgräns. Den Salomoniska förgården åter var, i öfverensstämmelse
med den dåtida gudstjänstens enklare karaktär, betydligt mindre;
såväl genom tillägg af ett stycke på sydsidan som genom en
betydlig utvidgning åt norr gaf Herodes terassen dess närvarande
form. Beträffande själfva klippan i moskéns midt, hvarom
undersökningen sedan rör sig, konstaterar K. först, att den i hufvudsak
är obearbetad af människohand, utgör en naturdanad kalkstenstopp
af den art man ofta finner bland Palestinas berg. Så mycket tydligare
framträda därför också de ställen af densamma, där en bearbetning
skett; de genomgås noggrannt och bilda fasta stödjepunkter i den
följande undersökningen. De förändringar i klippan, som därigenom
åstadkommits, bilda tydliga fördjupningar, hål och rännor. Den
största af klippans egendomligheter, grottan under dess sydvästliga
hörn, är emellertid svårligen gjord af människohand; möjligen senare
utvidgad. Redan under den förisraelitiska, kannaneiska tiden anser
K. denna klippspets ha varit en viktig kultort. Det var därför som
berättelsen om Isaks offrande (Gen. 22:2) sedermera knöts därtill. Från
«tt sådant antagande faller ock nytt ljus däröfver, att berättelsen i 2 Sam.
24 låter Jahves engel stanna just där. Detta antagande öfverenstämmer
ock med de gamle kannanéernas sed att resa altaren på sina
tröskplatser (Hos. 9:1), ej mindre än med läget på kullen straxt ofvanför
jebu-siternas stad. Genom antagandet af en ursprunglig kananeisk offerplats
på klippan få åtskilliga af människohandens ingrepp i denna sin
förklaring: de små skålarne längs vestranden öfverensstämma med
xindra primtiva klippaltarens inrättningar från för-israelitisk tid,
det runda hålet på södra sidan torde varit platsen för en »masseba»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
