Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158 LITTERATURANMÄLAN
den regnbringande gudomen. Dylika symboler voro vid denna tid
vanliga i åtskilliga af de fenikisk- kananeiska tempel, af hvilkas
anordningar vi se, att Salomo i andra afseenden varit påverkad
vid sin tempelbyggnad.
Har det första häftet af Kittels Beiträge företrädesvis varit
ägnadt åt arkeolgiska och topografiska frågor, möter oss i det tredje
en historisk undersökning rörande en viktig och mycket omtvistad
händelse i det israelitiska folkets utveckling. Professor J. W.
Rothstein i Halle meddelar nämligen i en uppsats Juden imd
8a-maritaner sin sedan långt tillbaka concipierade och under de sista
årtiondernas debatter blott allt fastare grundade uppfattning af
händelserna vid de judiska och samaritiska samfundens definitiva
skilsmässa efter exilen. Rothstein anser denna ha stått i omedelbart
sammanhang med arbetena på tempelplatsen under Serubabels tid
på grund af Haggais och Sakarjas profetia år 520 — ett företag,
hvaråt därför särskild uppmärksamhet ägnas. Som bekänt
framställde holländaren Kosters 1894 i sin skrift ’Het herstel van
Israel’ den uppseendeväckande hypotesen, att ingen återvandring ägt
rum under Cyrus regering, utan att den befolkning, till hvilken
Haggai och Sakarja talat och som uppbyggde Serubabels tempel,
helt enkelt varit de i landet kvarblifna resterna af det förexiliska
Israel. Den gamla uppfattningen blef emellertid energiskt försvarad
af E. Meyer (Entstehung des Judenthums 1896) och i det stora
hela äfven af Wellhausen; och i allmänhet kan det nu åter
betraktas som en erkänd sak, att 538 en återvandring under Ses basar
ägde rum och att det i det stora hela varit från Babel återkomma
exulanter, som uppbyggde det nya templet. Icke dess mindre
finnas fortfarande på denna punkt af den judiska historien många
svårlösta problem och dunkla frågor att utreda. Hur förhåller det sig
t. ex. med tempelgrundläggningen under Sesbasar, har den
verkligen ägt rum? Hvilket historiskt värde kan tilläggas den i Esra 2
(resp. Neh. 7) upptagna exulantförteckningen? Hvilka händelser
ligga bakom Kronistens i allmänhet såsom tämligen otillförlitlig
ansedda skildring i Esra 3:1—4:6; särskildt, huru är berättelsen
4:1—6 att bedöma och huru förhåller sig denna med sin sväfvande
tidsbeteckning (v. 5bf.) till hvad som berättas i Esra 5—6?
Hvilket var i verkligheten det i dessa stycken berörda förhållandet
mellan de hemkomna och ’landets folk’ o. s. v. ? Det är i åtskilliga af
dessa frågor som Rothstein, under utredning och införande af äfven
åtskilliga dunkla partier från Haggais samtida profetior, söker bringa
ljus, på samma gång han söker få en sammanhängande och
trovärdig insikt i förloppet vid judars och samariters definitiva
splittring. Det sker med en utomordentlig grundlig
inarbet-ning i mångfalden af här sammanflätade problem, en sällsynt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
