Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTE RATURANMÄL AN 157
gudomlighet, men som sedan under bibehållande af stenens gamla
namn apterats för Jahve-dyrkan. Ett stöd finner detta antagande
i Neh. 2: 13, där en källa omnämnes med namnet drak-källan,
hvilken K. anser bestämdt kunna identificeras med Jobsbrunnen;
det här begagnade namnet tyder ju direkt på källans art af helig
källa och på dess såsom orm tänkta gudomlighet. En i närheten
af Jobsbrunnen än i dag befintlig sten af primitiv altarkaraktär
uppvisar K. med stor sannolikhet vara just den omnämnda
Sohelet-stenen, d. v. s. sålunda källans offeraltare; att denna sten ej har
några på ormkult tydande emblemer betyder så mycket mindre, sedan
genom Neh. 2: 13 framgått, att stenen fått sitt namn af källan och
ej tvärtom. Den först af Clermont-Ganneau förfäktade åsikten, att
Sohelet-stenen skulle vara identisk med den f. n. så kallade
Zehvöle-klippan i byn Siloa, uppvisar K. enligt på stället gjorda
undersökningar vara bestämdt ohållbar. Därmed är ännu ett hinder för
Jobsbrunnens och Kogel-källans identifiering undanröjdt. — Den sista
af Kittels uppsatsor är af direkt sakral-arkeologisk karaktär. Den
handlar om de i I Kon. 7: 27—37 omtalade bäckenställen i Salomos
tempelförgård. Dessa ha förut varit föremål för undersökning. Så
gaf Stade i Zeitschrift f. alt-test. Wissenschaft 1883 en ingående
behandling af dessa kultföremål; hans förslag till rekonstruktion finnes
intaget i Benzingers (s. 254) och Nowac ks arkeologier. Sedan, när
för några år tillbaka åtskilliga bäckenställ från ungefär samma tid
utgräfts på Cypern, gaf Furtwängle r (Sitz.-ber. der Munch. Akad.
1899) förnyad belysning åt frågan under användning af de nya
synpunkter, som genom dessa fynd vunnits. Detta åter har gett
Stade anledning till en ny uppsats med delvis ändrad uppfattning.
Ingendera af de härvid förfäktade ståndpunkter anser emellertid
Kittel vara den riktiga, utan kommer genom noggrann kommentering
af I Kon. 7 till helt andra resultat, hvilka åskådliggöras i en från
den Stadeska ganska afvikande rekonstruktion på sidan 237. Den
belysning, som Furtwängler ansett de Cypriska fynden innebära för
de Salomoniska tempelkärlen, skattar K. mycket lågt. Däremot
anser han åtskilliga upplysningar kunna vinnas från vissa af de
sista årtiondenas kretensiska fynd (bl. a. från Zeusgrottan vid det
kretensiska Ida) äfvensom från det bäckenställ, som Glaukos från
Chios i det 7:de årh. förfärdigade åt konung Alyattes och som i
Archiv fur Relig. Wissenschaft 1905 varit föremål för en noggrann
undersökning af Georg Karo. Till dessa föremål tar därför Kittels
uppsats alltjämt noggrann hänsyn. — Hvad beträffar de Salomoniska
bäckenställens bestämmelse, gör K. från en mängd synpunkter, bl.
a. äfven sådana, som vunnits ur hans i uppsats I förfäktade
uppfattning af det Salomoniska brännoffersaltaret, den åsikten gällande,
att de icke tjänat några praktiska ändamål, utan varit symboler för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
