Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186 FÖRSTA MOSEBOK 10: 2 3 — 2 5
Assur, Årpaksad, Lud och Aram. 23 Arams söner voro Us,
RHul, Geter och Mas. | M Årpaksad födde Sela, och Sela födde
JEber. | 25Men åt Eber föddes två söner; den ene hette Peleg,
ty i lians tid blef jorden delad; och hans broder hette Joktan.
troligen de i egyptiska inskrifter från Ramses IILs tid omtalade
Pu-rasati, ett krigiskt sjöröfvarfolk från trakten af sydvästra delen af
Mindre Asien och Öarne i Egeiska hafvet, som var i strid med
egyptierna i trakten af Libanon, jfr det nyss sagda om Kaftor. Från
omkr. midten af 12:te årh. synas de ha lyckats tränga sig fram mot
söder och slå sig ned mellan Karmel och den egyptiska gränsen.
Där, i det från G. T. bekanta Filistéen, med dess 5 städer: Ekron,
Gat, Asdod, Askalon, Gaza, träffa vi dem senare. — V. 15—19:
Kanaans ättlingar. K:s förstfödde är Sidon, »fiskarstaden», feniciernas
äldsta stad. Den öfverflyglades i senare tid af Tyrus, men landets
innevånare kallades ändock alltfort» sidonier», 1 Kon. 5: 6; 16: 31. _ÉTe£(hebr.
eket, assyr. chätti, egypt. cheta), motsvarar de i senare tid mycket
omtalade hetéerna (eller hetiterna), som synas ha haft sitt ursprung i
Mindre Asien och till slut grundlade ett stort rike mellan Eufrat,
Taurus och Orontes, och omkr. 1500—1300 f. Kr. utkämpade väldiga
strider med egyptierna. De synas ha varit af indogermanskt ursprung,
deras talrika inskrifter har man velat hänföra till ett armeniskt språk.
Under sin blomstringstid hade de 2 hufvudstäder: Kades vid
Orontes och Karkemisch vid Eufrat. Från omkr. 700 f. Kr. synas de
ha dukat under för assyrierna. Detta folk åsyftas i 1 Kon. 10: 29;
2 Kon. 7: 6. Profeten Hesekiel och P (jfr till kap. 23) kalla hela den
före Israel i Kanaan boende befolkningen hetéer. Möjligen har en
afdelning af dem trängt fram ända till Kanaan; i detta fall kunde
man förklara, att Het här gjorts till en son af Kanaan.
Jebu-séerna äro den från G. T. bekanta folkstam, som innehade Jerusalem
och trakten däromkring, ända tills David fördref dem och intog deras
borg, Sion, 2 Sam. 5: 6 ff. Amoréerna, som också uppträda både i
egypt. och assyr. inskrifter, äro hos Elohisten, Arnös (2: 9) och andra
beteckning för kananéerna i Kanaan, se kap. 14:7; 15:6; vanligen
synes det dock vara fråga om de delar af Kanaans urbefolkning, som
bodde i berglandet väster och öster om Jordan (Sihons rike 4 Mos.
21: 21). Hvar girgaséerna bott är ovisst Hivéerna (hebr. chivvi)
förekomma omkring Sikem, kap. 34: 2 och Gibeon, Jos. 9: 7. V. 17 b, 18
läggas till de nämnda folken invånarne i 4 feniciska och en syrisk
stad. Arkéerna (hebr. ’arhi) äro invånarna i Arke, några mil norr om
Sidon, vid foten af Libanon. Sinéerna beteckna likaledes invånarna
i en stad, som Hieronymus omtalar och hvilken en resande 1483
ännu fann kvar som en by norr om Arke. Arvadéerna äro invånarna
i en fen irisk stad Arvad (nuvar. Ruäd) vid Nordsyriens kust. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
