Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSTA MOSEBOK. 10 191
Därför att folktaflan sålunda endast erbjuder en
sammanfattning af Israels etnografiska insikter på en viss tid,
kan man icke upptäcka någon bestämd grundsats för
genomförandet af den konstgjorda genealogien. Språket kan
icke ha varit det afgörande, då Saba, Kanaan, Sidon räknas
till hamiterna, oaktadt de alla talat semitiskt språk och de
feniciska kolonierna, Elisa, Tarsis m. fl. hänföras till de
jafeti-diska grekerna. Bestämdare framträder däremot en geografisk
eller geografisk-historisk grundsats, ehuru blott i stor
allmänhet. Så bo hamiter i söder, semiter i midten och jafetider i norr
af det i fråga varande området. Folk eller stammar, som lefde
i eller i närheten af ett visst land, betraktades som söner
af en gemensam fader, som därför står som representant för
landet, se t. ex. Gomers söner v. 3, Misraims söner v. 13,
Kanaans söner v. 15—18. I andra fall ha förbindelser af
politisk art skapat släktskapen, t. ex. mellan Javan och Tarsis
(v. 4), Kanaan och Ham (v. 6). På detta sätt är det ock
förklarligt, att olika genealogisk härledning angifves för vissa folk;
v. 7 hänför Saba och Havila till kuschiterna, v. 27 inrangerar
dem bland joktaniderna. — Uppgifterna om de olika folken
äro magra; om J kommit till mera användning, hade vi
möjligen, att döma af episoden om Nimrod, fått veta något mera.
Detta förhållande är emellertid ett bevis på Israels
sanningskärlek, så långt dess kunskaper sträckte sig: man hade icke mer
att förtälja och undvek att dikta nyheter. Å andra sidan ha
de senare årtiondenas utgräfningar i Assyrien och Babylonien
tjänat att i flera fall bekräfta folktaflans uppgifter.
Folktaflans största betydelse ligger dock i dess uppfattning
af den nya mänskligheten såsom en enhet. I det följande kap.
redogöres för Israels plats inom folken. Det är i förhållande
till andra ett jämförelsevis ungt folk. Man har således ej velat
dikta en gloria kring dess hufvud utan endast gifva en efter
dess historiska synvidd lämpad redogörelse för det nya
människosläktets utveckling efter floden. Denna nya mänsklighet
härleder sig äfven den, i likhet med den första, från en enda,
den gudaktige Noa. Alla jordens folk äro således, enligt
israelitisk tro, af ett släkte, ha samma värde och samma mål (se 1:26;
9:6) och böra följaktligen betrakta sig som bröder. Israels
företräde ligger endast däri, att Gud utkorat detta folk för att
genom det förmedla frälsningen till andra folk. När denna
frälsningstid kommer, skall mänskligheten åter varda en, enligt
Israels messianska framtidshopp, TTniversaliteten utgör på en
gång utgångspunkt och framtidstro. Betänker man, att
folktaflans uppgifter i andra stycken äro mycket naiva, då den t.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
