Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSTA MOSEBOK 11: 4—7 193
murbruk begagnade de jordbeck. 40ch de sade: »Nu väl, låtom
oss bygga en stad åt oss och ett torn, livars spets räcker upp
i himmelen, och så göra oss ett namn; vi kunde eljest blifva
krinspridda kring hela jorden.» 5 Då steg Jahve ned för att se
staden och tornet, som människobarnen byggde ... 6 Och Jahve
sade: »Se, de äro ett enda folk och hafva alla enahanda tungomålr
och detta är deras första tilltag; härefter skall intet blifva dem
omöjligt, hvad de än besluta att göra. 7Nu väl, låtom oss
stiga dit ned och förbistra deras tungomål; så att den ene icke
Sinear se 10:10. Babel var enligt Herodotus beläget på en stor slätt.
Och här låg i hvarje fall en af den ädlsta mänsklighetens
kulturkällor. V. 3 bör för att förstås bedömas från Palestinas ståndpunkt.
Där utgjorde sten byggnadsmaterial (för större palats och äfven för
vanliga boningshus) i bergstrakten, men soltorkadt tegel i låglandet.
I Babylonien åter var, såsom utgräfningarna ådagalagt, sten okänd
som byggnadsmaterial, palatsen byggdes här i st. af tegel, dels
soltorkadt, dels brändt, och som sammanbindningsmedel, »murbruk»,
användes jordbeck, asfalt. Det hebr. chimär är det inhemska hebr. ordet
för det utifrån lånade köfer (jfr. 6:*14) = assyr. Teupru. Versen visar
sål. förtrogenhet med det babyloniska byggnadssättet, och »slå tegel»
heter på assyr. detsamma som på hebr. (Jiäbati). V. 4. Människorna
vilja bygga en stad och ett torn, så högt att dess spets räcker upp i
himmelen, som måhända äfven här är tänkt såsom ett fast hvalf, se
1: 7. Syftet med hela företaget är att förskaffa sig ett härligt
minnesmärke och en enhetspunkt, så att de ej må förskingras. V. 5. Jahve
stiger ned för att bese människornas tilltag. Om J-källans
antropomorfistiska talesätt om Jahve se 3:5 ff; 18:21. Det ser ut, som några
ord utelämnats i slutet af v. 5, som bl. a. angåfvo att Jahve åter stegr
upp till himmelen. Ty med v. 6 f. befinner han sig igen i himmelen,
där han talar till några gudomliga väsen, som omgifva honom.
Företaget misshagar Herren: detta är endast början, hvad skall slutet
bli, om människorna få fortsätta? Tankegången innesluter en barnslig,
omogen föreställning om Gud, då det förutsättes, att människorna
kunna bli för honom farliga rivaler och rent af öfverflygla honom,,
jfr 3:22. V. 7. Mot människornas »nu väl» v. 3 f. sätter Jahve sitt »nu
väl». Pluralis »låtom oss stiga ned», är att förklara som i 3: 22: Gud
innesluter sig själf tillsammans med flera andra omgifvande väsen*
jfr v. 6. Medlet att förhindra företaget och förebygga de fruktade
följderna finner Jahve i förbistringen af deras språk, så att de ej mer
förstå hvarandra. I slutet af v. synas några ord ha utfallit, som
omtalade utförandet af beslutet. V. 8 talar endast om följden af
för-bistringen, människornas förskingring. V. 9 hänför uppkomsten af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
