Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från Swedenborgs ungdom och första stora
verksamhetsperiod.
(Forts.)
4. Swedenborg och Polhem; Daedalus (1715—1716).
Redan innan sonen hemkom, hade biskop Swedberg sökt
ordna för honom i hemlandet genom att använda sitt inflytande
hos konungen och hans omgifning. Det ger ett eget intryck
att se, huru biskopen begär, att Karl, omgifven af fiender,
skall tänka på »min son Emanuel.» I ett bref till kungen
från Brunsbo 21 okt. 1714 meddelar han kungen om sonens
utbildning utomlands, att han skulle bli nyttig för kungen
antingen vid universitetet eller annorstädes. Då intet svar
kom, upprepade han i ett bref af 25 nov. sin anhållan
enträgnare. Den 9 febr. 1715 skref han från Brunsbo till kungen
och begärde adelskap såväl för sina 3 söner som för sina mågar
Lunstedt och Benzelstierna. Och den 12 juli, just som
Emanuel hemkommit, skref biskopen till den nyssnämnde Feif och
rekommenderade Emanuel; »jag hoppas han skall finnas
lämplig för någon akademi; han är väl bevandrad i orientaliska
språk lika väl som i europeiska, men särskildt är han skicklig
i poesi och matematik. . . Om det skulle blifva någon
akademisk ledighet, vill Ers Exellens vara så vänlig att
rekommendera honom att fylla den? Med Guds hjälp skall han hedra
sin plats.» — Något åtgörande från kunglig sida förspordes dock
ej. Den 27-årige sonen fick tills vidare gå utan officiell plats.
Overksamhet var dock ej i hans smak; han planerade ett
observatorium på Kinnekulle för att studera Sveriges horizont
och vinna bekräftelse på sin metod att finna longituden, och reste
öfver till Kinnekulle för saken. Han skref ock till Benzelius
för att höra, om någon sekreterareplats i Uppsala erbjöde sig,
och reste i nov. själf till Uppsala, där han åter sammanträffade
med och på det vänligaste sätt omhändertogs af svågern
Benzelius. Från Uppsala reste han till Stockholm. Där möttes han
af en stad i feberspänning; de oroande underrättelserna om
Stralsunds inneslutning och Karls lifsfara i en strid hade nått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
