Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSTA MOSEBOK 1—11 205
Hvad angår den öfriga delen af urhistorien, så kan t. ex.
berättelsen om utfäderna, om ondskans tilltagande och floden, om
Noas räddning m. m. icke göra anspråk på att innehålla för
vår religiösa tro lika väsentliga sanningar som kap. 1—3; men
betydelselösa äro de visserligen icke, såsom vi ofvan visat till hvar
och en af dem. Yärdet af många bland dessa berättelser
framträder först vid en jämförelse med andra folks föreställningar i dessa
ämnen, då de visa sig vara betydelsefulla omskapelser af ett med
andra, särskildt babylonierna, gemensamt traditionsstoff. Så har
syndaflodsberättelsen sitt religiösa värde däri, att floden enligt Israels
uppfattning är tänkt som en gudomlig straffdom, framkallad af
människornas ondska, icke som ett verk af gudomlig nyck, såsom i den
babyloniska myten. Till och med där den bibliska berättelsen icke
lyckats att helt och hållet omskapa materialet och utrensa det med
äkta israelitisk tro oförenliga, såsom fallet är med berättelsen om
gudasönernas förbindelse med människornas döttrar (6: 1—4), har
det använda stoffet fått sin betydelse för att visa straffdomens
nödvändighet. Berättelsen om Kain och Abel har sitt religiösa värde som
illustrationsmaterial till belysning af syndens psykologi och människans
plikt att kämpa mot det onda. Berättelsen om Noa som upptäckare
af vinet och hans förbannelse af Kanaan äger förblifvande värde
som en kraftig målning af vinets osköna och olyckliga verkningar
och den yttre förnedring, hvari ett folk måste förfalla, som i
likhet med det kananeiska hemfaller åt de köttsliga lustarnas tjänst.
Och hans välsignelser af Sem och Jafet ådagalägger en träffande blick
för folkens egendomligheter och för Israels (Sems) höga ställning i
världen. Tornbyggnaden i Babel illustrerar den sanningen att
människans själfförhäfvelse med nödvändighet utmanar Guds straff. —
Till den i inledningen till denna utläggning anförda litteraturen må
här antecknas ännu ett par arbeten af nyare datum: Alex. K.
Gordon: Eariy Traditions af Genesis, Edinburgh 1907, och
Justus Köberle: Bleibende Bedeutung der biblischen Urgeschichte,
Wismar 1907, hvartill ytterligare kan läggas: J. Meinhold:
Bib-lische Urgeschichte, Bonn 1904. (Forts.)
E. Stave.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
