Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SWEDENBORGS FÖRSTA VERKSAMHETSPERIOD 225
Contremiscentien». S. själf skref härom till Benzelius d. 3 nov.
1719: »Har och sammanskrifva en liten Anatomi af våra
lifsrörelser dem jag* tillägger contr enris cence, där jag på det nogaste
gjort mig anatomiam nervorum och membranarum bekant och så
visat harmonien däraf vid den vackra tremulations Geometrien»..
Arbetet blef ej tryckt, och vi hafva i manuskript endast i
behåll kap. I—VI och kap. XIII (i Linköping). Så mycket är
dock tydligt, att han nu ganska klart utbildat sin ofvan
antydda grunduppfattning af hela naturen och dess
konstituerande krafter, sin naturfilosofi, och utvidgat denna till att
omfatta äfven den lefvande naturen; äfven människokroppen
kan utforskas med hjälp af geometriens lagar; äfven där är
småpartiklarnas tremulation den form- och lifgifvande kraften.
Och intressant är att se, hurusom redan nu S. riktat sin
uppmärksamhet främst på hjärnan och nerverna såsom lifvets
centrum; man jämföre ett bref af honom till Benzelius några
månader senare (24 febr. 1720), där han betonar, att tremulationen
börjar i liqvido membranaceo och får kroppen så lif etc. —
Kort efter författandet af sin Anatomi gaf han ock i ett bref
af 20 nov. 1719 det klaraste uttryck åt sin uppfattning af
atom-rörelsen som det allt materiellt konstituerande: hela
jorden och allt hvad där finnes hålles samman af rörelsen;
stannar denna upphör vis centrifuga eller vis centripeta, upphör
allt som håller vårt elementariska väsen tillhopa, och allt faller
sönder i sina minsta partiklar; det är slutet på det materiella.
Och vi kunna nu och sedan skönja, hvarifrån ingredienserna
i hans naturbetraktelse härstamma; han har hämtat från
pyta-goreerna och den gamla grekiska filosofien, satt Cartesius’
hvirfvelteori som medelpunkten, därmed sökt förena Newtons
tyngdlagsteori, tillfogat sin teori om partiklarnas form och gjort
deduktionerna med det egna snillets originalitet, om ock redan
under någon påverkan af Wolffs matematiska filosofi.
Var sålunda S:s grunduppfattning af naturen utbildad, så
kunde han med sin säregna sträfvan att alltid vilja nå fram
till tingens ursprung ej undgå de båda stora problemen: hur
har verlden först tillkommit och utvecklats till det nuvarande
världsalltet (kosmologien), och hvar har Gud och andeverlden
sin plats i detta system? Han arbetade ock redan med dessa
problem. I det nyssnämnda brefvet af 20 nov. 1719 uttalar
han t. ex. i all korthet tanken, att solen är centrum för hela
vår planetverld, och att all tings rörelse har sitt ursprung från
detta centrum. Men ännu intressantare är, att han i samma
bref lyfter en flik af sitt »filosoferande» öfver det religiösar
som han själf säger, sin sträfvan att infoga Gud i sitt natur-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
