Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226 HJALMAE HOLMQUIST
filosofiska system. Anledningen härtill var rätt egendomlig.
Benzelius hade framkastat förmodan, att de fördömdas
vistelseort vore solen. S. svarar därpå, att han tror alldeles konträrt och
anför flera bevis härför: »Men det förnämsta skälet synes vara,
att den allra subtilaste luft och finaste väsen som minsta
element finnes uti, är uti solen; ty ju närmare solen ju finare,
och i dess center är förmodligen den finhet, att partiklarna
äro nästan utan composition, då de afkläda sig så namn af materia,
såsom form, tyngd etc, som de komponerade artiklar hafva;
och skulle likt synas, att i det finaste måste den finaste
varelsen vara; en Gud, en ängel, en ting som intet materiale har,
måste vara i sitt element förnämligast ... så att snarare lärer
tros (ehuru jag lämnar det gärna under min Brors af dömmande),
att Gud har sitt säte i solen som Bibeln säger .... Guds ord
är dock grunden». Detta resonnemang lämnar intet tvifvel om,
huru S. vid denna tid sökte lösa Gudsproblemet; han tänkte
sig Gud och andevärlden bestå af samma element som vi, blott
i sådan finhet, att de i vanlig jnening materiella egenskaperna,
tyngd, materiell gestalt etc. ^försvunnit; äfven inom andens
värld härskade sålunda naturlagarna, om ock i finare potens,
och man kunde med utgångspunkt från en nogrann kännedom om
vår tillvaros lagar filosofera sig till kunskap om Gud och
evighetens värld. Det är ett egendomligt utslag af
naturvetenskaplig deism; men hvilken klyfta ligger ej mellan denna och
vulgärrationalismen! Dessa yttranden af S. äro ock ett bindande
bevis för, att man måste gå vida längre tillbaka än någon af
hans biografer gjort för att finna de direkta förberedelserna
till hans stora religiösa system under »andeskåderitiden».
I det ofvan anförda citatet från S. skymtar ock den
hufvudsvårighet, som mötte honom vid hans religiösa filosoferande.
Han kände sig ännu i anslutning till allmänna uppfattningen
bunden af Bibelns ordalydelse och af Bibeln som en auktoritet
äfven i naturvetenskapliga frågor. Först tio år senare
skymtar den nya allegoriska tolkningen af Bibeln, som då
väsentligen skulle underlätta sammansmältningen af hans naturfilosofi
och hans teologi, sannolikt ett direkt resultat af hans
personliga sammanträffande i Stockholm med Johann Conrad Dippel,
hvilken äfven i flera andra afseenden, kanske ej minst
beträffande försoningsläran och treenighetsläran, skulle ge ansats åt
S:s egendomliga teologiska tankeutveckling. — I samband med
S:s här behandlade märkliga bref må till sist observeras, att
lian där opponerar mot den vanliga helvetesföreställningen,
nämligen att de fördömdas kroppar pinas i evig eld. Äfven härvid
tillämpade han naturvetenskapens lagar på tillståndet hinsidan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
