Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTEBATURANMÄLAN 241
ningen af »nomina sacra» (sid. 52). Önskvärdt hade varit, att
skill-nadan mellan majuskel- och minuskelskrift och dess betydelse i fråga
om korruptel o. a. hade mera framhållits och möjligen exemplifierats
(jfr. dock s. 89 ff.).
De viktigaste uncialhandskrifterna beskrifvas klart och
uttömmande; de mindre betydande uppräknas blott. Beteckningen anföres
både efter den gamla metoden, efter v. Sodens och Gregorys system.
N. accepterar det senare, om än med någon tvekan. Hans eget (ej
framställda) förslag återfinnes på s. 59 (kombination af antikva- och
frakturalfabeten). Handskriftslistorna ha något ökats från uppl. 2.
Ny är ock papyrusförteckningen s. 88 f. Kanske borde också
ostraka fått en blygsam plats (jfr Deissmann, Licht vom Osten, s.
30 ff.). — Af de långt öfver 2000 minuskelJiandskrifterna nämnas
naturligtvis blott några viktigare; listan återfinnes s. 94 ff. — med en
del vinkar rörande beskrifning, kollation etc. Äfven här är den nya
upplagan något utvidgad. — Bland lektionarierna märka vi en
papyrus från 6:e årh., palimpsester o. s. v.
Den andra viktiga källan för textkritiken är de gamla
öfversättningarna, hvilkas betydelse blifvit alltmer klar. Förf:s
behandlar i sak densamma som redan i uppl. 1, blott utförligare och med
rikare litteraturcitat. Först komma de talrika syriska
öfversättningarna, hvilka ännu bjuda forskningen svåra problem. Så de latinska,
de förhieronymianska (»Itala») och Hieronymi Vulgata. Bland
handskrifter till den förra märkas de i Stockholm förvarade cod. aureus
och gigas librorwm med sin nära cod. D stående text till
Apostlagärningarna. Tyvärr ha dess hss. ej undersökts af svenska
forskare! Här spela ock vissa, speciellt längre citat i kyrkofädernas
skrifter en betydlig roll. — Sid. 136 f. anför N. en del »Varianten
des Altlateiners». Vissa af dem torde från filologisk synpunkt vara
mindre väl valda (ss. et ecce—ecce, som väl knappast har rang af
olika läsart). Så behandlas Vulgata, dess historia, revisioner,
viktigare handskrifter (Amiatinus, Fuldentis etc). Nytt är bihanget å
sid. 148 ang. de forngermanska, på latinska källor återgående
öfversättningarna. — De egyptiska (bohairiska, sahidiska etc.)
öfversättningarnas textkritiska utnyttjande framhålles som den nytestamentliga
textkritikens viktigaste fråga jämte undersökningen af minuskelhss. —
Helt kort behandlas den för oss intressanta gotiska öfversättningen
(codex argenteus!), likaså de mindre viktiga etiopiska, armeniska,,
georgiska och arabiska versionerna.
Hvad beträffar citaten hos kyrkfäderna, måste naturligtvis stor
försiktighet iakttagas. Kortare citat kunna ju anföras ur minnet,
afskrifvare ändra ordalydelsen efter senare recensioner (hos de
latinska patres införes ofta vulgata för den äldre texten) eller sätta ej
ut hela citatet, utan blott början med ett xai m s£7j<; (så t. o. nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
