Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242 LITTERATURANMÄLAN
i sena editioner). Några uppgifter om frekvensen af dessa citat
anföras. Den delvis filologiska uppgiften att samla och ordna alla
sådana torde vara af stor texthistorisk vikt.
Har Nestle i de både första kap. varit öfvervägande
beskrif-vare, blir teoretiserandet härskande i det sista — ty »Praxis der
Textkritik» behandlas ej här; det skulle ligga i de från tredje upplagan
uteslutna kritiska anm. till spridda ställen. Detta kapitel hade redan
i andra uppl. undergått stora förändringar och knappast mindre i
tredje — mest efter v. Sodens väldiga arbete, till hvilket N. alltid
måste ta ställning, äfven där han ogillar det eller ställer sig
skeptisk. — Det har en gång — mer en passant — framhållits i denna
tidskrift,x att vi i detta kapitel sakna fasta resultat, att intet synes
visst, utan allt befinner sig i jäsning. Detta omdöme torde knappast
kunna jäfvas ens efter omarbetningen. Framstätningen saknar
hållpunkter och kräfver odelad uppmärksamhet af läsaren för att ej
alldeles falla sönder. N. anger mera sällan någon lösning af problemen.
Men å andra sidan är ju meningen närmast den att ge en skiss af
ställningen, de uppnådda resultaten och de ännu öppna frågorna,
metoderna och svårigheterna. I detta afseende har framställningen
sitt stora intresse — den exemplifierar de problem, som
vetenskapen här arbetar med, men ger själf inga svar på nya frågor.
Efter ett par inledande exempel på hithörande spörsmål —
slutet af Apokalypsen, ordningen mellan evangelierna i våra källor2 —
upptas frågan om den ursprungliga textens konstituering, och hvad
man menar därmed; vidare behandlas kollationsmetoder, betydelsen
af konjekturer o. s. v. Kanhända litar förf. (liksom en gång Blass)
alltför mycket på detta yttersta medel för textens botande (se
s. 181). Förf. är ingen synnerlig vän af det eklektiska
förfarandet vid användandet af källorna, ehuru det ju nu är det
enda användbara. Som exempel på långt gående principlöshet i
•detta afseende framhåller han — sin egen edition af NT.8 —
Traditionens historia vållar ju de största svårigheter. N. tänker sig
traditionen pröfvad genom ett urval af 1000 ställen, jämförda i de olika
handskrifterna. Mycket beror naturligtvis på, hur detta urval göres. —
Många partier ha här måst helt omarbetas, tack vare von Soden —
trots allt tvifvel på framgången af dennes företag. Till jämförelse
citeras texthistoriska undersökningar på mindre områden t. ex. till
Benedikt af Nursia, af Wolf flin och Traube). — Om
handskriftsstamträd och -grupper talas sid. 191 if. Sid. 194 ff. handla utförligt,
1 Lektor Knös, 1906, s. 339.
2 Ett par nya serier tilläggas här i 3 uppl.
8 I förbigående: de rent subjektiva tillsatserna om förf:s lif,
verksamhet o. a., som möta här och där, kunde utan skada varit borta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
