Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248 LITTEBATUBANMÄLAN
lifvet, dess uppgifter och ändamål. Det himmelska, rätt uppfattadt,
röfvar icke tid från det jordiska, utan gifver fastmer förmåga att
rätt uppskatta det samma och kraft att energiskt verka för Guds
rikes kommande på jorden, för grundläggandet af Guds
rättfär-dighetsvälde öfver hela jordens krets. Det eviga är icke endast
något bortom detta lifvet, utan fastmer något i det samma
närvarande verksamt, kraftgifvande, helgande och pånyttfödande.
Om möjligt än djupare är klyftan mellan kristendomen och
den ensidigt immanenta ståndpunkten. Människan, personligheten
har sin rot i evighetens världar. Lösryckt från denna mark skall
människoanden förr eller senare tvina och dö. Blott från gudomlig
rot kan det äkta och rent mänskliga uppspira. — Äfven
människolifvets lycka, äfven jordelifvets normala utveckling är ytterst
betingad af krafter ofvanifrån, af sambandet med en verklighet med
-djupare, rikare innebörd än det empiriska världsloppet. Äfven
kulturlifvets frodiga växt är ytterst betingad däraf, att tillflödena
från evighetens världar icke blifvit stängda. En kyrka, som blott
med immanenta medel sökte bot mot tidens elände och nöd, eller
isatte sitt mål i blotta kulturuppgifter, hade förvisso sålt bort sin
första och sista företrädesrätt, hade bortkastat religionens djupaste,
mest väsentliga innebörd.
De tankar, som här blifvit, för att lämna läsarne en föreställning
om beskaffenheten af nu i fråga varande skrift, anförda, äro uttalade
i afdelningarna 1) och 2) af den samma. I 3) behandlar förf.
tvenne frågor, nämligen: a) kristendomen såsom en transsubjektiv
andemakt; b) kristendomens humanitetsbegrepp och öfriga
idéinnehåll. I 4) behandlas likaledes två frågor, nämligen: a)
omotsvarigheten mellan den originala kristendomen och dess historiska
utgestaltningar; b) kristendomens och socialismens olika lifssyn och
världsåskådning.
Författarens utredning af de uppställda frågorna är strängt
saklig, upplysande och vägledande.
J. E. B.
Lehmann, Edv. Buddha hans Icere og dens goerning,
E0benhavn, Y. Pios Boghandel (T. Bränner), 1907, 4.00.
I rask följd skänker oss den framstående religions* och
kulturhistorikern från vårt grannland sina liffulla
framställningar ur religionsvetenskapens rika ämnes- och materialkrets:
.Zoroaster, bidragen i 2:dra upplagan af Chantepie de la
Saus-sayes Religionsgeschichte, Mystik och nu sist ofvan
förtecknade arbete, se där några af hans större arbeten under senaste
decennium. Dessa framställningar äro i sann mening
populära utan att härför offra något väsentligt af den vetenskapliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
