Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATURANMÄLAN 249
forskningens ofta mödosamt vunna resultat. I alla händelser
har förf. i allmänhet så lefvande tillägnat sig dessa resultat, att
han sällan, äfven i de mest Skematiska och kortfattade liksom
fågelperspektiviskt hållna resuméerna, riskerar att välja en
felaktig synpunkt eller med större betoning framhålla en annan
sida af innehållet än just den som är den väsentliga. Hvad
man riskerar, när man skall i populärt allmänfattliga formler
söka pressa in ett rikt innehåll är att nödgas bortse från de
rika och mångfaldiga nyans växlingarna, som ge taflan dess
intimaste stämnings värde.
I några korta inledningskapitel om världsreligioner,
inderna, brahmanismen, förlossningens vägar, själavandringen, det
fria tänkandet ger oss förf, på 38 sidor en beundransvärdt
liflig öfverblick af förutsättningarna för buddhismens framträdande.
Skulle man göra någon anmärkning, skulle denna snarast se ut
som en paradox: allmänfattligheten är så stark, att man på
vissa punkter frestas misstänka konstruktion eller underskjutande
af en mera tränad tankegång; och lättheten att finna
allmänfattligt uttryck härför är någon gång ansträngd.
Till inledningskapitlen få vi också räkna det om
jaina-sekten, en med buddhismen samtida (eller något äldre)
reformatorisk rörelse, som delvis fullföljde samma syften som
buddhismen. I detta kapitel liksom i det närmast föregående
om den fria tanken och ett efterföljande, som handlar om
Buddha som antifilosofen, har förf. yttrat sig med hänsyn till
buddhismens och Buddhas förhållande särskildt till det
filosofiska system, som går under namnet sämkhya. Författarens
mening i denna länge och starkt omdebatterade fråga är den
att buddhismen icke står i något afhängighets- eller
släktskapsförhållande till nämnda atomistiska, ateistiska och pessimistiska
filosofi, ja att den delvis står i direkt motsättning därtill.
Däremot formenar han att jainaläran står i ett bestämdt
af-hängighetsförhållande till sämkhya.
Det är sannt, att buddhismen och jinismen på väsentliga
punkter stå i motsättning till hvarandra särskildt i fråga om
den asketiska praxis, som den senare riktningen betonar till
öfvermätt, under det Buddha just utstakade »midtvägen» för ett
heligt lif. Men en ingående kännedom om de båda
teologier-nas hela system och terminologi liksom i direkta
öfverensstämmelser på vida områden i de båda lärornas litteratur tror
jag-skall nogsamt ådagalägga dessas gemensamma historiska
utgångspunkt och materiella frändskap. Detta framgår till full
evidens enligt min mening af den utredning som Jacobi läm-
Bihelforskcvrtn 1909. Sä fi 3. 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
