Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298 FÖRSTA MOSEBOK 17
syn till de hos de främmande folken gängse föreställningarna
om omskärelsen, så har den sannolikt icke förestafvats af några
sanitära hänsyn eller åsyftat att vara något slags offer eller
ett yttre tecken på gemenskap med stammen, utan den har
tjänat som en religiös invigningsakt, hvarigenom ynglingen
förklarades för mogen att gifta sig, inträda som en mogen man i
stammen och, möjligen ock, duglig att bära vapen. Och det är troligt,
att den i äldsta tiden haft samma betydelse i Israel, ty de hebr.
orden för brudgum chätän och svärfader chötén synas komma
från ett verb, som ursprungligen såsom i arabiskan (chatana)
eg. betyder omskära, så att det första alltså betyder: (nyss)
omskuren och det senare: omskärare. — Den omständigheten,
att P, som eljest gör Mose till upphofsman för alla religiösa
ceremonier, låter denna sedvänja införas redan på Abrahams
tid, talar i alla fall för det antagandet, att den var i bruk redan
i äldsta tider och sålunda icke införts först senare. Men att
den emellertid icke var allmänt i bruk, visar 2 Mos. 4: 24 f.,
där Mose icke är omskuren, och Jos. 5: 9, där hela folket synes
vara oomskur et. — Redan bland de öfriga folken, och sannolikt
ock i det äldsta Israel, har som sagdt omskärelsen en religiös
betydelse. I senare tid fick denna religiösa synpunkt
tonvikten och blef den härskande. Därför har »oomskuren»
(carelj i G. T. betydelsen af oren och därför ställa profeterna
gent emot den yttre reningsakt, som omskärelsen tänktes
innebära, maningen att omskära hjärta, öra etc. (Jer. 4:4; 6:10;
9: 25, 5 Mos. 10: 16: 30:6 m. fl.). Och därför betyder dess
uraktlåtenhet ett brytande af förbundet med Gud (v. 14). Då
P här framhåller, att omskärelsen skall företagas på den 8:de
dagen (v. 12), har källan därmed tydligt markerat den som en
religiös plikt, öfverordnad alla andra, förut gällande hänsyn, till
manbarhet, krigsduglighet etc. Ty om denna akt främst skall
lia betydelsen af att insätta i gemenskapen med Gud och hans
folk, så är det naturligt att den företages så tidigt som möjligt.
Hos andra folk, liksom sannolikt hos Israel i äldre tider, har
den företagits vid längre framskriden ålder. Och måhända
innehåller uppgiften, att Ismael omskars vid 13 års ålder (v. 25), en
antydan därom, att ismaeliterna praktiserade bruket vid denna
tid i ynglingens lif. — Sålunda har Israel äfven i denna punkt
liäfdat sin andliga själfständighet och påtryckt en urgammal
sedvänja sin säregna religiösa prägel. I N". T. har den såsom
G. T:s öfriga ceremoniella öfningar, särskildt genom Paulus’
energiska uppträdande, fallit bort, men den har dock varit i
bruk hos koptiska och abessiniska kristna. (Forts.)
E. Stave.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
