Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
306 HJALMAR HOLMQUIST
kamp mot reformationen; här har ock ej så litet nytt material
framdragits. Kanske främst har detta skett i den i Firenze
utgifna »Eivista Christiana», där bl. a. den tyske kännaren af
Italiens reformationshistoria, professorn vid Königsbergs univ. K.
Benrath lämnat viktiga bidrag; kanske mest uppseendeväckande
var publikationen af en protokollsbok från inkvisitionen i Kom
åren 1564—67, hvilken förirrat sig till Dublin och där påträffats.
Nya urkunder se ock då och då dagen i de många italienska
historiska urkundpublikationerna (främst »Archivo della soc. Kom.
di Storia Patria»). Ett af de bästa bidragen till inkvisitionens historia
gaf så italienaren Comba i sitt stora arbete »I nostri protestanti»,
särskildt del III 1897 med rikhaltiga dokument till Venedigs
inkvisitionshistoria; i Venedigs arkiv har man nämligen funnit dess
i:s processakter med bl. a. exakta siffror för dess domar 1541—
1794. Combas landsman A. Agostini bragte ock värdefullt nytt
i »Pietro Canecchi e il movumento Valdesiano» 1899. Dessa båda
författares verk visa, att möjlighet förefinnes för ett uppspirande af
den ännu beklagligt lågt stående kyrkohistoriska forskningen i Italien,
nämligen från protestantiskt eller modernistiskt håll. — Slutligen
må här nämnas, att en af de ryktbaraste episoderna i inkvrs
historia fått ny belysning och skarp kritik genom e. o. professorn i
matematikens historia i Padua A. Favaro: »Galilei e l’inquisitione»,
Firenze 1907, där äfven nya dokument offentliggöras.
I England kom inkvisitionen aldrig att få den organisation eller
användning som på fastlandet (se nedan); för kännedomen härom är nog*
att hänvisa till de nya handböckerna i Englands kyrkohistoria (främst
Stephens och Hunt) samt E. Funter: Religion und Kirche in England
ini 15 Jahrh., 1904, och editorn vid statsarkivet i London J. Gairdner:
Lollardy and the Reformation in England 1908. — Däremot har
Holland-Belgien visat sig vara ett af de områden, där kännedomen om
inkvisitionen under senaste tid mest vidgats. Nuvarande professorn
i flamländsk litteratur vid Gents universitet JP. Frédéricq begynnt©
1889 utgifvandet af alla dokument beträffande Flanderns inkv.
före reformationen, som kunde anträffas; med ett utomordentligt
spårsinne och kritisk insikt har han fullföljt sitt verk; »Corpus
documentorum inqv. hsereticse pra vitatis Neerlandicae» omfattar nu
fem band (1.889 — 1906) och tiden fram till 1520 och utgör en af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
