Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INKTISITIONEN 307
senaste tidens bästa historiska källpublikationer; det traditionella
historiska omdömet: före reformationen synes inkvisitionen föga ha
haft med Flandern att göra, har genom F:s samling visat sig vara
motsatsen till verkligheten. Ungefär samma öde, fast för den
kontrareformatoriska tiden, har det Flandern angränsande
Luxemburg rönt, genom den af ett uppslag hos Frédéricq vägledda
dåvarande Gent-professorn J. Frederichs i: »Twe Verhandelingen över
de Inqv. in de Nederlanden» 1897. En annan af professorerna
vid det G-entska universitetets f. n. glänsande besatta filosofiska
fakultet, H. Pirenne, har i sin berömda »Histoire de Belgique»,
särskildt den tiden 1477—1567 omfattande del III 1907, tecknat
Flandriska inkvisitionens plats i landets historia (andra ypperliga
nya teckningar öfver Belgien-Hollands dåtida historia äro
professorns vid Liéges universitet E.JELubertfs: Les Pays-Bas espagnols
et la république des Provinces-Unies 1907, professorns vid Leidens
universitet P. J. JBlok’s: Geschiedenis van het Nederlandsche
volk, särskildt del II och III, samt konservatorns vid det kung],
biblioteket i Briissel E. Grossarfs: La domination espanol dans les
Pays-Bas å la fin du régne de Philippe II, 1906; äfven bör nämnas
den utmärkta, med mycket nytt kommande teckningen af spanska
väldet i Nederländerna i spanjoren Bod. Villas biografi öfver
Ambrosio Spinola, Madrid 1904). —Hvad slutligen inkvisitionens
första hemland Frankrike beträffar, är där dess vetenskapliga
behandling f. n. mycket liflig. Ett viktigt bidrag gjordes, då i Madrid
påträffades en handledning för inkvisitionstribunalen från dessas
äldsta tid, daterad Narbonne (södra Frankrike) 1244; den
publicerades i Novelie Hevue Historique etc. 1883, och är allt fort
den äldsta kända. Inkvisitionens framträdande är ju på det närmaste
förknippadt med dominikanerorden; de pågående
dokumenteditio-nerna från dennas äldsta historia hafva därför värde äfven för
vårt ämne. Som den främste kännaren här står professorn i
historia och geografi vid Besangons universitet Jean Guiraud, hvilken
bl. a. ägnat 12 års arbete åt det äldsta dominikanerklostret
Prou-illes arkiv, resulterande i utgifvandet af »Cartulaire de Prouille»
1907; äfven är han känd genom sin biografi öfver Dominikus i
samlingen »Les Saints»; inkvisitionen har han direkt berört bl. a.
i: »Questions d’histoire chrétienne» 1906. Ehuru professor vid ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
