Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATURANMÄLAN 329
om jahvistiska och elohistiska berättare- eller skriftställareskolor
förkastas. De positiva resultaten sammanfattas i en tredje
afdelning ungefär sålunda: till grund för Genesis, sådan vi läsa
den, ligger ett större samlingsverk med början Gen. 5:1 och
af förf. efter detta ställe benämnd »Adamsboken». Denna bok
är till sin kärna en historia om patriarkerna men får genom
det inledande stycket om Adam karaktär af världshistoria. Till
denna grundstomme har under tidernas lopp en mängd nya, om
ock delvis mycket ålderdomliga, berättelser fogats, bl. a. den
nuvarande inledningen till Genesis, skapelse- och
paradisberättelserna. Detta i syfte att rikta den ursprungliga
grundstommen och göra den så fullständig som möjligt. Att närmare
söka intränga i denna litterära process och afgöra, när och
hvar de skilda styckena uppkommit och infogats i
grundskriften, är emellertid, menar förf., lönlös möda. Så mycket kan
dock med säkerhet sägas, att grundskriften är af förexilskt
ursprung och att den litterära utvidgningsprocessen fortsatt långt
fram i efterexilsk tid.
Hvilka äro nu de grunder, som tvingat förf. att öfvergifva
en så enstämmigt antagen teori som den Graf-Wellhausenska
och slå in på dessa nya vägar, hvilka dock, inom parentes sagdt,
ej så litet påminna om de gamla s. k. fragment- och
kompletteringshypoteserna? Först anför förf., att den vanliga
käll-analysen för att fullfölja sina riktlinjer tvingas att sönderrifva,
hvad som för bevarandet af en berättelses enhet och
begriplighet oundgängligen hör samman. Utsöndrar man, för att taga
ett exempel, Gen. 12: 4 b—5 ur textsammanhanget, blir uttrycket
»i landet» v. 6 obegripligt, då förut intet land är nämndt. Ett
annat indicium, som anföres mot källkritiken, är det
sakförhållandet, att de rekonstruerade källskrifterna icke återge något
sammanhängande händelseförlopp utan endast en serie fragment
med väsentliga mellanliggande luckor. Vidare påpekas, att
kritiken stundom sammanbinder partier, som icke passa samman:
Gen. 20:16 förutsätter t. ex. ett annat sakernas sammanhang,
än det som kommer till synes v. 4. Och dock antar kritiken
den väsentliga enhetligheten af Gen. 20. Slutligen söker förf.
uppvisa, att den vedertagna källanalysen ej håller stånd, om
man närmare undersöker de olika berättelsernas innehåll mot
bakgrunden af den tidsmiljö, i hvilken de anses ha uppstått.
Hur kan en prästerlig skriftställare i efterexilsk tid »i så
behaglig bredd» utlåta sig öfver det legitima ursprunget till
Mak-pelagrottans helgd, då han inför sina ögon hade det
vidskepliga ofog, som i dessa sena tider bedrefs med anfädernas grafvar
och som måste kränka hans monoteistiska tro?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
