Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
358 A. KLINT
kyrkan, de bildades kraf bättre tillgodoses, det nationella
elementet omsorgsfullt tillvaratagas och den enkla folkfromheten
rikta sig direkt på gudsgemenskap, icke på allehanda
vidskeplig helgon- och relikdyrkan. — En rad af häftiga stridsskrifter
blef svaret på Schells idéer. Men ej nog därmed. Kort efter
utgifvandet af hans sista skrift år 1898, hvilken hållits i en
skarpare ton än de föregående, anklagades han af biskop
Haff-ner i Mainz för planmässig »Revolutionierung des Klerus».
Följden blef ofvannämnda åtgärd af index-kongregationen dec.
1898. Ren heresi kunde man ej finna hos Schell, men hans
läromeningar äro »djärfva», »tadelvärda». Detta särskildt i
fråga om sådana läropunkter som gudsbegreppet, den heliga
treenighetens hemlighet, eviga straff o. s. v. Och Schell
uppmanas till underkastelse. Hvad svarar Schell? Här framlyser
åter det starka kyrkliga sinnet hos modernisterna: han
underkastar sig! »In Wurzburg gibt es kein Elstertor»! Ej
underligt, att många ifriga vänner togo anstöt af denna
»efterlåten-het». Men i själfva verket är den endast skenbar. Faktiskt
har Schell icke återkallat någon af sina satser.
Lydnadsförklaringen var för honom endast en yttre lojalitetsakt, icke ett
brott mot den vetenskapliga öfvertygelsen. Och Schells mera
insiktsfulla vänner lyckönskade honom: han hade icke låtit de
ultraklerikala motståndarne uttränga sig ur kyrkogemenskapen,
utan kunde nu inom henne mera effektivt verka för sin
framstegstanke.
Men saken var ej därmed slut. Schells energiska litterära
produktion de följande åren följdes af klerikalerna med
misstänksamma blickar. En jesuit, Stufler, anföll honom 1903 med
en anklagelseskrift, och jan. 1904 stod han inför sin biskop
till svars för 12 teser, hvarvid hans yttranden annoterades.
Schell lofvade att med inre öfvertygelse försvara kyrkans lära.
Icke dess mindre kom hösten 1905 en förfrågan från Rom,
hvad biskopen i Wurzburg tänkte vidtaga gent emot Schells
trosundergräfvande läroverksamhet därstädes. Biskop Schlör
tar honom åter i förhör, och Schell förklarar till protokollet,
att han intet lärde som stod i strid med den positiva
kyrkoläran. Men det hjälpte icke att han återigen fogade sig: våren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
