Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN KATOLSKA MODERNISMEN 359
1906 anklagades han åter för påfven på grund af irrläror.
Pius X lät sig visserligen nöja med hans förklaring, men Schells
kraft var nu bruten. Den 31 maj dog han plötsligt af
hjärtslag. Och på hans döda mull har en af hans förra vänner,
prelat Commer i Wien, tillåtit sig utge en bok, »H. Schell
und der forts chrittliche Katholizismus. Ein Wort zur
Orien-tierung fur gläubige Katholiken», i hvilken Schells såväl person
som teologi på ett rått sätt misstänkliggöras. Till råga på
allt ger Pius X däråt sitt gillande genom ett offentligt bref!
Kan en kyrka verkligen bestå, som så behandlar sina bäste?
Ett särskildt kap. ägnar förf. åt »de tyska
reformkatolikerna», som väl i hufvudsak stå på samma linje som Schell,
i det de önska förena den katolska kyrkan och den moderna
världen, men på en väg, som icke bragt dem i direkt konflikt
med kyrkostyrelsen. Till dem räknar förf. prof. Albert Ehrhard
i Strassburg (»Der Katholizismus und das 20. Jahrhundert im
Lichte der kirchlichen Entwicklung der Neuzeit»), dr Josef
Muller (»Der Reformkatholizismus die Religion der Zukunft»), dr
Otto Sickenberger (»Kritische Gedanken iiber die
innerkirch-liche Lage»). De främsta litterära organen för denna riktning
voro Mullers tidskrift »Renaissance» åren 1900—1906, vidare
»Freie deutsche Blätter», sedan 1901 utgifna under titeln »Das
zwanzigste Jahrhundert». Äfven kongresser af katolska bildade
ha verkat i framstegsvänlig riktning. Men utöfver
förpostfäktningarnas stadium har modernismen i Tyskland icke ännu
hunnit.
Ett utförligt kap. ägnar förf. åt modernismen i Frankrike.
Här först finner han striden teologisht intressant, i det man här
kämpar om nutidens tvenne teologiska grundspörsmål framför
andra: bibelkritiken och den moderna (kantska) filosofien.
Trots de särskilda svårigheter som det katolska dogmats
natur bereder allt bibelkritiskt arbete på katolsk mark, har,
menar förf., bibelkritiken principiellt segrat inom fransk-katolsk
teologi, hvilket däremot icke kan sägas om den tysk-katolska.
»Progressisterna», representerade främst af Duchesne och d’Hulst,
prisgåfvo öppet verbal-inspirationen, ehuru de villigt erkände
kontrollen af det kyrkliga ämbetets gudomliga auktoritet. Man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
