Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EELIGIÖSA FÖRVANDLINGAR I ISRAEL 387
Israels seger, så mycket mindre som de sätta in sin kraft och
sitt tålamod, icke för egna intressen utan för Guds. »Låt icke
dem varda till blygd som söka dig, Israels Gud,» så bedja de
(Ps. 69: 7). Och bönhörelsen, förvissningen, tar gärna^ungefär
denna gestalt: »Gud skall frälsa Sion, han skall uppbygga Juda
städer. Man skall bo i dem. Hans tjänares säd skall få det
till arfvedel, och de som hafva hans namn kärt skola där hafva
sin boning» (Ps. 69: 37).
Men hoppet slog fel. Den ljusa framtiden tedde sig för
trons blick gärna så nära; inom ett ögonblick skulle Herren
komma himmel och jord att bäfva och alla hednafolk att föra
kostbara håfvor till templet i Jerusalem (Haggai 2: 7 f.). Men
det ifrigt väntade ögonblicket flyttades ständigt ut i det okända
fjärran. I följd häraf kom till sist hela den närvarande tiden,
alltifrån början af Israels nationella olyckor, att framstå som en
mörk lidandestid, en tid, då mot Gud fientliga makter regera;
och Guds rike kunde därför icke såsom man först trodde organiskt
växa fram ur Israel utan måste som en ny makt komma ned från
himmelen, först när ondskans tid gått till ända, såsom det skildras
i Daniels bok.
Här ligger åter en stor tanke, hvartill en motsvarighet
står att finna endast i en samtidig religion, den persiska,
tanken om ett af Gud noga bestämdt världslopp, som låter den
fromme veta, att ondskan har sin tid, att lidandet har en
mening, och att segern till sist tillhör Gud och hans rike.
I följd af denna tanke, som sedan utvecklas till
föreställningen om ett det ondas rike, samladt under ett hufvud,
uppstår en ny andlig motsättning i världen. Förut hade man
endast känt motsättning mellan Israel och andra folk eller
hedningarna. Därför kunde t. ex. en Mika skildra Messias verk
därmed, att denne skall besegra Assur; om Assur, säger han,
vill falla in i vårt land, skola vi uppställa sju, ja åtta
furstliga herrar emot honom; de skola »afbeta Assurs land med
svärd och Nimrods land ända till dess portar. Så skall han
(Messias) rädda oss från Assur, om denne vill infalla i vårt
land och tränga fram öfver våra gränser» (Mika 5: 5 f).
Numera drages gränsen mellan Guds rike och dess motsats åt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
