Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
428 E. AURELIUS
den andliga fysionomien hos hellenismen, tidsåldern mellan
Alexander-väldet och 2:dra årh. e. Kr. Till komplettering af
sin bild tar han ock hänsyn till det nya skede, som med detta
årh. kan sägas ta vid, — senantikens romantiska strömning,
som med öfverhoppande s. a. s. af hellenismen orienterar sina
ideal i en längesen förgången »klassisk» epok. Hvad man
under förfis framställning, som fortlöper i längdsnitt genom
olika kulturområden, genomgående får intryck af, är hans
sällsynta förmåga att ofta i starkt koncentrerad teckning samla
upp det som ger en företeelse dess betydelse som
utvecklingsfaktor och spåra förvandlingarne tillbaka till deras djupaste
motiv i historiens lif. Det lyckas verkligen förf. i hög grad
att få läsaren att ej stå stilla inför en färdigmålad tafla, utan
följa med en rörelse och se därunder, hur en märklig periods
egendomligheter växa fram.
Den nya kultur, som vi kalla hellenistisk, har sin källa i
den hopsmältning af Europa och Asien, som äfven när
Alexander-väldet ramlade, stod kvar som dess förblifvande frukt.
Den hellenska andens stora mission blef det att prägla de
ickehellenska folkens 8Xy], deras råmaterial, med sin art. Det
lyckades den ock att bli den nya utvecklingens behärskande
faktor — men blott i samma mån den i ett viktigt afseende växte
ut öfver sig själf.
För grekiskt medvetande var den i språk, sed, politiska
former och religion grundade rasskillnaden mellan greker och
barbarer omöjlig att öfverbrygga. För Aristoteles, Alexanders
lärare, står ännu denna tudelning som den af naturen gifna —
och den har en gB,ng för alla bestämt grekerna till herrar,
barbarerna till slafvar. När det hundra år senare heter, att
dygden är den enda giltiga värdemätaren på människor och den
enda skiljegränsen mellan dem, så afspeglar det ordet tidens
framskridna uppfattning af människan. Hvad har kommit
emellan? Från Alexanders nyskapelse har utgått en nivellerande
verkan, jämnande alla forna differenser i språk, bildning, sed
och rättsåskådning. Det har ej gått att inför de nya perspek-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
