Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KULTURFÖRHÅLLANDENA PÅ URKRISTEND OMENS TID 431
Individualism och realism gingo hand i hand. Så klart än
grekernas sunda verklighetssinne uppenbarades redan i den
klassiska epokens litteratur, så är det dock egentligen först
för den hellenistiska perioden karakteristiskt, att de
konventionella och typiska formerna få vika för en riktning mot trogen
och liffull efterbildning af verkligheten. I porträtt och i
genrebilder har den hellenistiska konsten åstadkommit ypperliga
saker. En hög konst af individualiserande karakteristik
utvecklar exempelvis den nyare komedien. Väl bjuder denna tid
stundom på en efter smuts och gemenheter sökande naturalism.
Men att dylikt realistiskt stoff kunde konstnärligt adlas, när
med iakttagelsens skärpa och återgifvandets glädje förenades
ett djupare och förfinadt känslolif och en vidare andlig horisont,
det visar Theokrit.
Kosmopolitism, individualism, realism, — allt det
mångskiftande i hellenismens inre struktur låter sig dock icke
uttömmas i några särskildt framträdande strömningar. Just den
rikare och friare utgestaltningen af lifsformerna och
kulturvärdena, mångfalden af andliga intressen, den komplicerade
ogenomskinligheten i känslolifvet skilja hellenismen från föregående
tid. Den hellenistiska tidens själ är, har Wilamowitz sagt,
»öfvermåttan sensitiv, lika mottaglig för vek sentimentalitet
som för hård egoism, för romantiskt svärmeri som för trotset
hos en ny värld. Den är, med ett ord, modern.»
Hellenismens ’modernitet’ lyser fram icke minst i
bildningens utbredning öfver vida kretsar och i de rika, differentierade
former, som den litterära produktionen och det vetenskapliga
lifvet antaga. Skrifställarens bana lockar en mängd från
statssysselsättningar nu fri vordna krafter. Litteraturen växer och
blir en makt med begynnande starkt inflytande på den allmänna
meningen. Gynnad och stödd af furstarne trifs den icke minst
vid hofven, där den bl. a. ofta får uppgiften att i omfattande
verk bearbeta det material, som nu börjar i kolossal
omfattning hopas i arkiven. Och hvad vi här se af starkt och
intensivt litterärt intresse, det går igenom hela tiden; från de helle-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
