Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANNVISNIGAR OCH RÅD OM GAMLA TESTAMENTET 451
historisk kännedom, därför att det ligger oändligt långt bortom
all mänsklig erinring. Men väl hafva vi här ett första försök
att förklara denna uppkomst, en första ansats till mänsklig
kulturhistoria och etnografi. Försöket ter sig inför nutidens
undersökningar och vidstäcktare synvidd som mycket naivt, och
därför bör det icke heller uppfattas som ett ofelbart uttryck för
gudomlig uppenbarelse eller som verklig historia.
Men det är, liksom alla sådana bibliska historier, väl
ägnadt att låta oss känna den israelitiska andens
egendomlighet; i dess sätt att betrakta vanliga, för den tiden välkända
företeelser få vi lära känna tankar och åskådningar, som icke
heller ligga oss så fjärran.
Ty att det här är en israelit som för pennan och uttryckt
sina tankar, det framgår för det första af det sätt, hvarpå
byggnadssättet karaktäriseras i v. 3: »teglet begagnade de som sten
och som murbruk begagnade de jordbeck». Karaktäristiken är
fullt träffande, ty babylonierna byggde sina tempel och palats
af soltorkadt eller brändt tegel och som sammanbindningsmedel
(»murbruk») använde de jordbeck, såsom de nyare
utgräfningarna ådagalagt. Men en infödd babylonisk författare skulle
aldrig ha funnit detta vara någonting egendomligt eller ens
värdt att på särskildt sätt omtalas. Men den bibliske
berättaren har tydligen betraktat detta byggnadssätt som en kuriositet,
därför att i hans land, Palestina, det icke föll någon in att
bygga sådana torn eller tempel af tegel och använda jordbeck
till murbruk. Större byggnader i detta land ha från
urminnestider intill nu uppförts af huggen sten. Ännu mera
förråder berättelsen sin härstamning från en troende israelit genom
sin förklaring af namnet Babel; detta betyder, säger den, helt
enkelt »förbistring» (hebr. balbél, af bälal, förbistra); namnet
Babel, babyloniernas stolthet, som de själfva uttydde som »Guds
port», Babilu, är m. a. o. enligt den bibliska berättelsen ett
uttryck för mänsklighetens vanmakt och stora misslyckande.
En sådan tanke kan endast ha uppstått hos en främling, hos en
israelit, icke hos en infödd babylonisk man.
Vi ha alltså full rätt att betrakta berättelsens tankar såsom
israelitiska. Låt oss nu närmare se till, hvilka dessa tankar äro.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
