Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118 JOH. LINDBLOM
Spitta sätter in med sin undersökning i kap. 21, det s. k.
bihanget till Johannesevangeliet. Ått evangeliet ursprungligen
slutat med kap. 20 v. 31 och att kap. 21 härrör från
främmande hand, har länge varit erkändt äfven af konservativa
forskare (Zahn, B. Weiss). En annan fråga är, hvarifrån
bihangets författare fått stoffet och hvad han haft för syfte
med sitt tillägg. Hans syfte kan enligt Spitta ej vara att
fullständiga den föregående skildringen af Jesu lif, kap. 1—20.
Däremot talar v. 25. Det är fastmer att meddela ett par
upplysningar angående den man, som författat evangeliet. Denne
identifieras med »den lärjunge, hvilken Jesus älskade» v. 20.
Vidare korrigeras en oriktig föreställning om samma lärjunge,
hvilken knutit sig till ett missförstådt Jesus-ord v. 22.
Från bihangets författare härröra omedelbart v. 24, 25
samt de båda notiserna v. 19 och 23. Hvarifrån har han då
fått det öfriga? Spitta utgår från v. 14: »Detta var nu tredje
gången som Jesus uppenbarade sig för sina lärjungar, sedan
han hade uppstått från de döda.» Enligt det nuvarande
sammanhanget måste dock den uppståndnes uppenbarelse vid
Tibe-rias sjö vara den fjärde i ordningen; jfr 20: 14, 19, 26. Däraf
följer enligt Spitta, att, trots den formella anknytningen medelst
utstå Tatka 21:1, berättelsen i kap. 21 dock intet ursprungligt
sammanhang har med det närmast föregående. Det är i kap.
21 öfverhufvud ej frågan om en uppenbarelse af den uppståndne;
orden éyspfrsig sx vsxp&v v. 14 äro en glossa, syavspcoasv éaorov 21: 1
och syavepcoib] v. 14 betyda intet annat än motsvarande uttryck
2: 11, 7: 3 f., syfta m. a. o. på Jesu uppenbarelse af sin
gudomliga väsensart. Ursprungligen har här alltså berättats om en
»tredje» uppenbarelse af Jesus under hans jordiska lif före
döden. Denna »tredje» uppenbarelse sluter sig då harmoniskt
till den »första» 2: 11 (undret i Kana) och 4: 54 (botandet af
konungsmannens son). Med denna iakttagelse menar sig Spitta
inom Johannesevangeliets ram ha upptäckt en själfständig
berättelseföljd, som till en början omfattar: först berättelsen
om den underbara fångsten vid Tiberias sjö (som då blir en
slående parallell till Luk. 5: 1—11) med de därtill anknutna
episoderna om Petrus och »den lärjunge, hvilken Jesus älskade*;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
