Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE NUVARANDE KYRKLIGA FÖRHÅLLANDENA I DANMAEK 383
bespottare. Kongen ene skal have højeste Magt over al Kleresiet,
fra den højeste til den laveste; Magt at beskikke og anordne al
Kirke- og Gudstjeneste, Møder, Sammenkomster og Forsamlinger om
Eeligionssager, naar han det raadeligt eragter, byde og forbyde.»
— I Kristian V:s lag af år 1683 bestämmes det sedan närmare,
att såväl konungen som samtliga hans undersåtar skola hylla en
sådan lära, som den är oss gifven i den heliga skrift, ekumeniska
symbola, den oförändrade Augsburgska bekännelsen och Luthers lilla
katekes. Konkordieboken i sin helhet hör således ej med till danska
kyrkans bekännelseskrifter, lika litet som den har något motsvarande
vårt Uppsala mötes beslut.
Naturligtvis kunde ett dylikt religionstvång här lika litet som
annorstädes i praktiken strängt tillämpas, men grundlagsenligt
erkänd religionsfrihet erhöll Danmark likväl först genom Grundloven
af den 5 jnni 1849. Däri stadgas nämligen, och detta upprepas i
den reviderade Grundloven af år 1866, att »den evangelisk-lutherske
Kirke er den danske Folkekirke og understøttes som saadan af
Staten». Endast konungen är bunden vid denna; i öfrigt erkännes
»Borgerne Ret til at forene sig i Samfund for at dyrke Gud paa
den Maade, som stemmer med deres Overbevisning.» I sig själf
möter intet hinder för att också dissenters kunna erhålla
statsunderstöd, men det är endast Folkekirken, åt hvilken dylikt understöd
grundlagsenligt och uttryckligen är tillförsäkradt. En särskild
dissenterslag utlofvades samtidigt, men det har gått med detta löfte,
som med så många andra af danska staten till danska kyrkan, det
har ännu inte infriats.
Innan jag går vidare, bör jag kanske tala om tvenne lagar,
som äro egendomliga för dansk kyrkorätt och utan motstycke inom
andra evangeliska kyrkor: Lagen om »Sognebaandsløsning» och
»Valgmenigheder».
I äldre tider förhöll det sig så, att en församlingsmedlem var
hänvisad uteslutande till sin församlings präst och kyrka, när det
var fråga om sådana kyrkliga förrättningar som dop, vigsel,
begrafning, nattvardsgång o. s. v. Särskildt i Köpenhamn var ju en dylik
bestämmelse nästan omöjlig att upprätthålla, men också på
landsbygden blef detta tvång i längden olidligt. Det syntes vara väl
hårdt att förmena en person, som icke var nöjd med sin församlings
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
