Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
384 ALFRED WIHLBORG
präst, att sluta sig till en annan. Ropet på ändring häri blef
därför med tiden allt starkare, särskildt inom den grundtvigianska
riktningen, och så utkom den 4 april 1855 en lag, som ger en hvar
församlingsmedlem rätt att — efter anmälan hos prosten — afbryta
förbindelsen med sin församlings präst och sluta sig till en annan.
Detta var den s. k. »Sognebaandsløsningsloven». Ingen präst är
skyldig att mottaga Sognebaandsløsere, och det ingångna aftalet kan
när som helst upphäfvas af endera parten. Under alla förhållanden
upphör det af sig själf vid prästens transport till annat pastorat
eller vid Sognebaandsløserens flyttning till annan församling. Lagen
begagnades utanför Köpenhamn så godt som uteslutande af
grundt-vigianarne.
Denna lag utvidgades år 1872 så, att dessa Sognebaandsløsare
fingo rätt att låta den af dem utsedda prästen utföra kyrkliga
förrättningar i deras egen församlings kyrka; samt slutligen genom lag
af år 1903 ännu ytterligare så, att prästen erhöll rätt att också
hålla offentlig gudstjänst under de tider, då församlingens ordinäre
präst icke själf begagnade kyrkan för gudstjänst eller andra
kyrkliga ändamål.
Meningen med dessa lagar är naturligtvis, att förhållandet
mellan den enskilde och hans själasörjare skall bli så personligt och
förtroendefullt som möjligt. I detta afseende har de nämnda
lagarna äfven haft mycket goda följder. Det kan ha sitt intresse att
iakttaga utvecklingen från år 1855 öfver år 1872 och fram till 1903.
Lagen af år 1855 var ägnad att draga Sognebaandsløserne från sin egen
församlings kyrka till den församlings kyrka, där den af dem utsedde
prästen var anställd. De båda senare lagarna af år 72 och 03, på
samma gång de vidga den enskildes frihet, äro åter ägnade att
kvarhålla Sognebaandsløseren vid sockenkyrkan, då han ju där får rätt
att bli betjänad af hvilken utsocknes präst som helst. — För den
händelse det »Kirkelige Udvalgs» lagförslag — hvarom mera
nedan — en gång blir lag, erhåller också »Ikke-Sognebaandsløsere»
rätt att få såväl gudstjänst som kyrkliga handlingar i öfrigt utförda
af en främmande präst i den sockenkyrka, till hvilken de höra.
Ännu ett steg alltså i riktning af den största möjliga individuella
frihet och ännu ett medel att knyta församlingsmedlemmarna fast vid
den ena, för alla gemensamma .församlingskyrkan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
