Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
392 ALFKED WIHLBORG
betänkande skall inhämtas, innan regeringen förelägger riksdagen
lagförslag i kyrkliga frågor. Om kulturministern på administrativ
väg vill påtvinga kyrkan förordningar angående lära och
gudstjänstbruk, kristendomsundervisning o. s. v. som stå i strid mot kyrkans
lära, så har Kirkeraadet däremot absolut veto. Men det kan ej
hindra den lagstiftande myndigheten, alltså riksdagen, att antaga
dylika lagar. Gent emot denna är dess ställning endast
rådgifvande. Kirkeraadet tar del i förvaltningen af kyrkofonder etc. och
har slutligen initiativrätt i vissa fall och frågor. — Kirkeraadet
skulle alltså få en betydligt mera demokratisk sammansättning än
vårt kyrkomöte och beträffande makt och inflytande komma att
intaga »en meget beskeden» ställning, som på intet vis når upp till
den, som svenska kyrkans representation har.
Det Kirkelige Udvalgs Udkast til Lov om Folkekirkens
Forfatning samt til en Lov om Præste-Proste-og Bispevalg inlämnades
till Kultusministeriet den 31 oktober 1906. Och där har det sedan
dess fått sofva i glömska och ro. Danmark har haft trefligare
saker att syssla med under de senaste åren. Och så kom
Alberti-skandalen och drog allt intresse till sig. Försvarets ordnande har
ju också länge varit A och O inom dansk lagstiftning. Att inte
ministären Zahle skulle slå sig på positiv kyrkopolitik, var ju
tämligen själfklart. Riksdagens majoritet har också länge varit allt
annat än kyrkovänlig.
Och så är resultatet af alla de otaliga diskussionerna öfver
detta spörsmål — visst icke alltid utkämpade »sine ira et studio»
— af alla utredningarna och lagförslagen f. n. lika med noll. Det
råder för ögonblicket fullständigt kaos; man vet ibland knappast,
hvad som är lag och hvad som redan upphört att vara det.
Upprepade gånger vid samtal med danska präster har jag fått det
intrycket, att man inom Indre missionens kretsar mer och mer börjar
se räddningen för danska folkyrkan ligga däri, att den ombildas
till en frikyrka, medan däremot grundtvigianarne ännu hålla fast
vid det gamla och fortfarande hoppas på att statsmakten skall kunna
prestera en antaglig lösning af kyrkoförfattningsfrågan. Den i
dagarna (början på juli) skedda kultusministerutnämningen synes i
viss mån ge grundtvigianarne rätt i deras förhoppningar. Är kul-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
