Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE NUVARANDE KYRKLIGA FÖRHÅLLANDENA I DANMARK 393
tusministern en kraftig och för kyrkans väl nitälskande person, kan
naturligtvis allt äfven under nuvarande förhållanden gå bra. Men
skulle motsatsen inträffa, då blir säkerligen ställningen mycket
hastigt fullkomligt ohållbar.
Under sådana förhållanden kan man nästan förvånas öfver att
rekryteringen af prästerskapet är så god som den är. Någon
motsvarighet till prästbristen hos oss vet man i Danmark inte af.
Antalet teologie studerande vid Universitetet sjönk visserligen starkt
för en del år sedan men har sedan dess visat sig vara konstant,
enligt uppgift t. o. m. med någon höjning för de allra senaste åren.
* * *
Jag öfvergår nu till att nämna några ord om de tre
viktigaste strömningarna inom det nutida kyrkliga lifvet i Danmark.
Allt danskt kyrkolif har sedan lång tid tillbaka burit prägel af
endera af de tre riktningarne: grundtvigianismen, inre missionen
och centrum.
Den förstnämnde är den äldsta; den kan i år på sätt och vis
üra sin 100 års dag. Det var nämligen i mars månad år 1810,
som N. F. S. Grundtvig höll sin berömda predikan öfver
ämnet: »Hvi er Herrens Ord forsvundet af Hans Hus?» En bland
de främste kännarne af Grundtvig och hans tid, pastor L. Koch,
sätter emellertid året 1825 som grundtvigianismens födelseår. Det
var nämligen då, som Grundtvig gjorde sin »mageløse Opdagelse»
af »det lille Ord af Herrens Mund» d. v. s. hans påstående, att
vi i Apostolicum ha en fastare och ursprungligare norm för vår
tro än i bibeln.
Grundtvigs personlighet erinrar i hög grad om de gamla
profeterna. Liksom dessa tänkte han i starka syner och bilder. En
ny syn kunde hos honom framträda med så intensiv kraft, att han
i hänryckningens ögonblick talade och skref mycket, hvarom han
var blott halft medveten. »Jag har sjungit om hvad jag aldrig
vetat». Alltigenom en profet- och skaldenatur hade han föga sinne
för kritik och klar begreppsbildning och stod fullkomligt främmande
för all dogmatisk vetenskap. Han hade ett outsläckligt behof och
en underbar förmåga att gå förbi alla epigontider direkt fram till
ursprungliga skapelsetider. Allbekant är ju hans stora kärlek till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
