Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE NUVARANDE KYRKLIGA FÖRHÅLLANDENA I DANMARK 397
kortspel, dans, teater, musik o. s. v. har blifvit ett allmänt
bekännelsetecken. Häri röjes Inre missionens pietistiska karaktär.
Grundtvig betonade starkt en kristen människas frihet och var
€n klar och bestämd antinomist, Inre missionen talar aldrig därom.
Grundtvig hade i sin åskådning rymlig plats för alla tre stadierna
i människolifvets utveckling — för att begagna domprosten Eklunds
terminologi — barnabegynnelsen, myndighetsutvecklingen och
framhärdandet intill slutet; någon barnabegynnelse vill ej Inre missionen
veta af. Ja, den betonar så starkt, att vi i dopet helt och på
ett-afgörande sätt ha mottagit syndernas förlåtelse, att det egentligen ej
blifver någon plats för syndaförlåtelse i sammanhang med nattvarden.
Grundtvig såg i kristendomen en hela lifvet genomsyrande och
förädlande makt, trons frukter bestå alltså i en ädlare personlighet, en
bättre människa; Inre missionen ser trons frukter framför allt i
verksamheten utåt på de otrognas omvändelse och bedrifvande af
hednamission. Lutar grundtvigianismen åt skolan, så kan man säga, att
Inre missionen har starkt släkttycke med sekten. — Några siffror
såsom vittnesbörd om omfånget af Inre missionens verksamhet i
hemlandet kunna kanske intressera. De gälla för år 1908. I dess
tjänst stodo då 168 missionärer, 106 kolportörer; den hade 466
missionshus, 725 söndagsskolor och i dessa 3,000 arbetare med
tillsammans 48,000 barn. »Indre Missionstidende» utgår i en upplaga
på c:a 16,000 exemplar.
Alla, som nu inte känna sig hemma i någon af dessa båda
riktningar, bruka sammanföras till en grupp för sig, »den tredje
riktningen». Den har haft svårt att få något namn. Yilhelm Beck
ville kalla den »de Unævnelige»! En af dess främste nu lefvande
representanter, professor Scharling, har föreslagit beteckningen
»Centrum». Man har också föreslagit beteckningen »de högkyrkliga»,
men om därmed skall menas personer med högkyrkliga eller
ritua-listiska tendenser, så är namnet så missvisande, som gärna kan vara
möjligt. Säkerligen äro de danska präster lätt räknade, som kunna
kallas högkyrkliga, när ordet tages i dess häfdvunna betydelse. I
mångt och mycket påminner riktningen om de gammalkyrkliga hos
oss. Inom densamma mötas emellertid äkta gammalkonservativa
med personer af stark liberal färg såväl som med personer med
utprägladt moderna sociala intressen. Åtminstone enligt dess egen
Bibelforskaren 1910. Haft. 5. 27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
