Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
430 Joel 2: 20—22
eftertrupp till Västra hafvet. Och [stank skall stiga upp däraf,
ja] vämjelig lukt skall stiga upp däraf [eftersom den har tagit
sig för så stora ting].
21 Frukta icke, du land, utan fröjda dig, och var gladt; ty
stora ting har Jahve tagit sig för.
22 Frukten icke, I markens djur, ty betesmarkerna i öknen
grönska,
ovisst, huru profeten kunnat komma på den tanken att gifva dessa
ett sådant namn. Gräshopporna komma i regeln från söder eller
sydost in i Palestina, men de kunna äfven komma från annat håll.
Möjligen har Joel haft i tanken Jeremias (1:14) och Hesekiels (38:6, 15;
39:2) profetior om den från norr inbrytande fienden och kallat
gräshopporna med detta namn, därför att han i dem sett förebud till
Jahves dag; — »till ett torrt och öde land», d. ä. öknen i söder eller
sydost om Juda. »Östra (eg. det midt emot liggande) hafvet» är Döda
hafvet och »Västra hafvet» (eg. det bakom liggande hafvet)
Medelhafvet; hebreerna bestämde väderstrecken efter kroppsdelarnes läge;
när ansiktet vändes mot öster; höger blef då söder, vänster norr, midt
emot blef öster och det bakom liggande väster. Grundtextens ord för
»eftertrupp» (sof) är ett lånord från arameiskan, som uppträder först i
senare skrifter i G. T. Orden, som satts inom [] äro sannolikt endast
en felskrifning och böra utgå ur texten, där de verka tautologiskt
och afbryta tempusföljden, jfr Jes. 34:3. Äfven den sista satsen är
troligen ett senare tillägg; här väntar man icke någon motivering, och om en
sådan vore gifven af profeten, borde den åtminstone ej ha en sådan
allmän karaktär. Orden torde ha inkommit från v. 21. Till
beskrifningen på gräshoppornas bortförande må jämföras Exod. 10:19, där de
fördrefvos till Röda hafvet. Ända in i nyare tid ha gräshoppsvärmar
setts drifva ut i Medelhafvet, där de omkommit. Augustinus berättar
(De civitate Dei III, 31) efter hedniska auktorer, att gräshoppsvärmar
från Afrika drifvits ut i Medelhafvet, där de förgåtts, och sedan
kastats upp på stränderna och framkallat farsoter.
T. 21—27 utveckla närmare löftet i v. 19 f., hvarvid profeten
först vänder sig till det odlade landet och till djuren och sedan till
folket på Sion och beder dem att icke frukta utan jubla öfver Jahves
utlofvade frälsning från gräshopporna och den dorn de förebådat och
därpå skildrar den välsignelse och lycka, som skall komma folket till
del. V. 21—24; löfte om en ny härlighet i naturen. V. 21 »du land», du
åkerjord, som enligt 1:10 var försänkt i sorg ; »Jahve har gjort stora
ting», profeten ser i anden redan som närvarande hvad som i
verkligheten ännu hör framtiden till; för honom har fulländningstiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
