Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ARKEOLOGISKA FORSKNINGARNA I PALESTINA 279
kom hitöfver och sänd det med Gur-idbi. Vidare. Uppdrag åt
dina byar, att de göra sitt verk. På mitt hufvud är var och en,
som städerna .... Så se då nu, att jag har bevisat dig godt!
Vidare. Om .... är förhanden, så.... Vidare. Må El-rapi gå till
staden Rachabi och antingen skicka min man inför dig eller de
skola.... göra.1
(2) »Amanhasir till Aschirat-jaschur. Adod må bevara Ditt
lif! Sänd Dina bröder med deras vagnar och sänd en häst, Din
tribut och skänker och alla fångar, som finnas hos Dig! Sänd dem
i morgon till Magidda (Megiddo)!»
Detta äldsta Taanak har gått under på ett våldsamt sätt,
hvilket framgår såväl af det ofvanpå lämningarna hvilande
asklagret som däraf, att en stor del af murarnas soltorkade tegel
blifvit hårdbrändt af eld. Troligen är äfven denna ödeläggelse
Totmes IILs verk.
Den nästa perioden i stadens historia uppvisar ett
byggnadssätt, som är likartadt med det i Megiddos femte skikt.
Några rester från den tid, som skulle motsvara Megiddos fjärde
skikt, hafva ej påträffats.
Hit höra bl. a. de byggnader, som efter sitt läge benämnts
»nord»-, resp. »ostborgen». Ett antal stenpelare, som
anträffades i den förra, tolkades af Sellin som massebor, detta ehuru
några af dem sutto inbyggda i en vägg. Då deras antal var
åtta, föreställde han sig, att där ursprungligen måtte ha funnits
ytterligare två, och grundade på denna konstruktion sitt
antagande, att de voro massebor, helgade åt nordrikets tio
stammar! Detta till belysning af hans metod. I verkligheten äro
de tak- och väggstöd. Sådana begagnades vid denna tid
allmänt såväl i Taanak som i Megiddo.
Keramiken från denna tid karaktäriseras af en stark
cyp-risk import. De strängt geometriska ornamenten tillhöra den
stil, som härskade i Cypern 900—700 f. Kr. Jämte dylika
kärl förekomma emellertid äfven varor af inhemsk fabrikation.
Till samma skikt höra ett antal terrakottastatyetter af en
1 Tyvärr lämnar oss denna senare tolkning i okunnighet om
innehållet, men den är otvifvelaktigt verkställd med större ej blott
försiktighet utan äfven skicklighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
